Musescore har olika textredigeringsfunktioner. Det här kapitlet, och andra under handbokens Textavsnitt, fokuserar på Musescores Textobjekt, individuella objekt som kan placeras i ett partitur, och objekt som omsluter dem. Det finns också partiturinställningar som automatiskt lägger till text på sidorna.
Ett Textobjekt i Musescore är ett objekt i ett partitur som innehåller individuella tecken, som kan skrivas in och tas bort genom inmatning från ett tangentbord. Det är i regel ankrat vid en not eller paus, medan vissa är ankrade till andra objekt.
Olika typer av textobjekt är inte direkt utbytbara. De har särskilda egenskapsfält som påverkar hur de hanteras i Musescore. Exemplet ett Radtextobjekt som presenteras som en metronomangivelse kan aldrig konfigureras till att ändra uppspelningstempo i Musescore. Tempoobjektet bör användas för att ändra uppspelningstempo i Musescore.
För att kontrollera objekttyp, markera ett objekt i ett partitur - dess typ visas i statusfältet.
Textobjekttyp | Användningsområden |
---|---|
Radtext | Allmän text för ett MuseScore-instrument. Kan konfigureras för att tillämpa swing-uppspelning eller ljudflaggor. Se kapitlen Skapa ditt partitur och Radtext, systemtext och uttryckstext. |
Systemtext | Liknar Radtext, men gäller för alla instrument i notsystemet (sidlayoutkoncept). Se kapitlen Sidlayout - begrepp och Radtext, systemtext och uttryckstext. |
Uttryckstext | Objektet uttryck i Textpaletten. En ny typ som tillkom i Musescore 4. Påverkar inte Musescore-uppspelning i Musescore 4.2. Se kapitlet Radtext, systemtext och uttryckstext. |
Byt instrument | Objektet Byt instr. i Textpaletten. Byt Musescore-instrument efter den ankrade noten eller pausen. Se kapitlen Skapa ditt partitur och Byt instrument mitt i partituret. |
Dynamik | Symboler som p och mf är Text som styr hur Musescore spelar upp dynamik. Se kapitlet Dynamik. |
Pillar | Cresc. och dim., är Textlinjer som styr Musescores uppspelning av dynamik. Se kapitlet Crescendo-/diminuendopilar. |
Instruktion för spelteknik | Objekten legato, pizz. osv. i Textpaletten ... [Informationen är inte färdigställd, funktionaliteten utvecklas aktivt, var god se och uppdatera kapitlen Radtext, Systemtext och Uttryckstext, och Dynamik, och Mixer, och Ordbok och Artikulationer] |
Tempo | Numerisk metronomangivelse, anvisning i ord. En texttyp som bestämmer Musescores uppsleningstempo. Se kapitlet Tempomarkeringar. |
Gradvis tempoändring | Till exempel accel.. En ny textlinjetyp som infördes i Musescore 4 som påverkar Musescores uppspelningstempo. Se kapitlet Tempomarkeringar. |
Objekten Swing och Straight i Tempopaletten | En förkonfigurerad Systemtext. Se kapitlen Swing-uppspelning och Radtext, systemtext och uttryckstext. |
Sångtext | Kortkommandot Ctrl+V delar upp ord som har kopierats till klippbordet, klistrar in och går sedan för din bekvämlighet vidare till nästa ankare. Se kapitlet Sångtext. |
Hopp | Exempelvis "D.C." (Da Capo), "D.S. al Coda" osv. som finns i Repriser & hopp-paletten. Se kapitlet Hopp och markörer. |
Märken | Capo-symbolen, Segno-tecknet, "Fine", "To Coda" osv. som finns i Repriser & hopp-paletten. Se kapitlet Hopp och markörer. |
Repetitionsbokstav | Objektet inrutat B1 i Textpaletten. Underlätta repetitioner, dela upp partituret i avsnitt, bokmärk vissa passager osv. Se kapitlet Repetitionsbokstäver. |
Ackordbeteckning | Har uppspelning, noter bestäms automatiskt. Se kapitlet Ackordbeteckning. |
Nashville-siffra | Har uppspelning, påminner om ackordbeteckning. Se kapitlet Ackordbeteckning:NNS. |
Romersk siffra | Ingen uppspelning. Se kapitlet Ackordbeteckning:RNA. |
Generalbas | En historisk tangentnotation. Ingen uppspelning. Se kapitlet Generalbas. |
Stocksättning | Bokstäver (L och R) ankrade till (trum)noter som visar vilken hand eller fot som ska användas. Se kapitlet Stocksättning. |
Fingersättning | Siffror eller bokstäver ankrade till noter som visar vilket finger som ska användas. Se kapitlet Fingersättning. |
Titel, Undertitel, Kompositör, Textförfattare, och Text (textblocktyp) | Dessa är texttyper avsedda att läggas till inuti en ram. Se kapitlen Textblock och Ram. De är inte platshållartexten som används i sidhuvud och sidfot; se avsnittet "Partiturinställning". |
Textlinje, inklusive Volta, Pedal osv. | Volta osv. som finns i paletten Repriser & hopp. Pedal finns i Klaverpaletten. Ottava (8--, 8ve, 8va, 15--) osv. finns i Tonhöjdspaletten. Barrélinjer för gitarr och annat. Se kapitlet Andra linjer. |
Långa och korta namn för Musescore-instrument (se kapitlet Skapa ditt partitur) läggs automatiskt till till vänster om notraden i varje notsystem (sidlayoutkoncept; se kapitlet Sidlayout - begrepp). Namn kan ändras direkt i ett partitur genom att använda textredigeringsläget, eller genom att använda fönstret Egenskap för stämma/notrad; se kapitlet Egenskaper för notrad/stämma. Som standard visas de bara när det finns fler än ett instrument. För att ändra standardbeteendet, ändra denna inställning under Format → Stil → Partitur.
Taktsiffror kan läggas till automatiskt. Konfigurera detta i *Format → Stil → Taktsiffror**; se kapitlet Taktsiffror.
Musescores funktionalitet för sidhuvud och sidfot lägger till text på varje sida automatiskt. Konfigurera detta i Format → Stil → Sidhuvud & sidfot. Platshållartext (specialsymboler) kan användas för att lägga till information som aktuellt sidnummer, upphovsrättsinformation osv. Platshållartext används också för att dynamiskt lägga till metadataetiketter, digital data i en partiturfil, i partituret. Se kapitlet Sidhuvud och sidfot.
Olika typer av textobjekt är inte utbytbara. Bestäm utifrån objekttypen du använder texten på innan du lägger till den. Använd förteckningen under avsnittet "Musescores Textobjekt". För allmänna tryck- eller visningsändamål rekommenderar vi att du använder Radtext eller Systemtext.
Följande beskriver hur du lägger till text till en not eller paus, eller ett giltigt ankare utanför ramar. Att lägga till text i en ram beskrivs i kapitlet Textblock.
För att lägga till ett textelement i ditt partitur från en palett kan du antingen markera en eller flera noter/pauser och klicka på önskat palettobjekt, eller dra texten från paletten till en not/paus. T.ex.
Om textobjektet är associerat med en notrad kan du lägga till den genom att markera en not och sedan välja ett textalternativ från Infoga→Text.
Många texttyper kan matas in via kortkommandon. Kortkommandon visas till höger om objekt i Infoga→Text.
För att skapa ett textobjekt, markera en not och tryck sedan relevant kortkommando.
För att redigera *text som automatiskt lagts till av partiturinställningar*, se avsnittet "Partiturinställning".
För att ta bort objekt i ett partitur, markera objektet och tryck Delete.
För att redigera *text som automatiskt lagts till av partiturinställningar*, se avsnittet "Partiturinställning".
Text- och textlinjeobjekt redigeras med två olika metoder, beroende på objetkttypen:
För att gå in i textredigeringsläge, använd en av följande metoder:
För att lämna textredigeringsläge kan du antingen trycka Escape eller klicka på en yta i partituret utanför området som redigeras.
Följande kortkommandon är tillgängliga i textredigeringsläget:
Funktion | Windows & Linux | Mac |
---|---|---|
Fetstil (på/av) | Ctrl+B | Cmd+B |
Kursivstil (på/av) | Ctrl+I | Cmd+I |
Understrykning (på/av) | Ctrl+U | Cmd+U |
Flytta markör | Home, End, ←, →, ↑, ↓ | (Alt+) ←, →, ↑, ↓ |
Ta bort tecken till vänster om markören | Backspace | Delete |
Ta bort tecken till höger om markören | Del | → Delete eller Fn+Del |
Börja på ny rad | ↵ | enter |
Infoga specialtecken (se nedanför) | Shift+F2 | Fn+F2 |
Tecken som inte är tillgängliga på ett standardtangentbord kan användas från fönstret Specialtecken.
För att öppna Specialtecken, från textredigeringsläget (se avsnittet "Redigera textobjekts innehåll") kan du trycka Shift+F2 eller klicka på Infoga specialtecken i avsnittet Text i Egenskapspanelen.
Dialogrutan är uppdelad i 3 flikar: Vanliga symboler, musiktecken och unicode-tecken. Musik- och unicode-flikarna är vidare indelade i kategorier som sorteras alfabetiskt. Det är önskvärt att använda objekt från fliken Vanliga symboler eftersom de är funktionella; se handboken för Musescore 3, kapitel Fonts (saknar svensk översättning).
När du klickar på ett objekt i dialogrutan Specialtecken läggs det omedelbart till i texten där markören är placerad. Flera objekt kan läggas till utan att stänga dialogrutan, och användaren kan dessutom fortsätta att skriva normalt, ta bort tecken, mata in numeriska teckenkoder osv. medan den är öppen.
I textredigeringsläget lägger följande kortkommandon till en funktionell version av specialtecken (om möjligt) i aktuellt textobjekt; se kapitlet Fonts i handboken för Musescore 3 (saknar svensk översättning).
Tecken | Windows & Linux | Mac | Anmärkning |
---|---|---|---|
Höjning ♯ | Ctrl+Shift+# | Cmd+Shift+# | Kanske inte fungerar på vissa tangentbordslayouter |
Sänkning ♭ | Ctrl+Shift+B | Cmd+Shift+B | |
Återställning ♮ | Ctrl+Shift+H | Cmd+Shift+H | |
Piano p | Ctrl+Shift+P | Cmd+Shift+P | |
Forte f | Ctrl+Shift+F | Cmd+Shift+F | |
Mezzo m | Ctrl+Shift+M | Cmd+Shift+M | |
Rinforzando r | Ctrl+Shift+R | Cmd+Shift+R | |
Sforzando s | Ctrl+Shift+S | Cmd+Shift+S | |
Niente n | Ctrl+Shift+N | Cmd+Shift+N | |
Z z | Ctrl+Shift+Z | Cmd+Shift+Z | |
Elision ‿ | Ctrl+Alt+- | Cmd+Alt+- |
Layout och formatering i Musescore använder 2 huvudnivåer: läs Mallar och stilar först. Textobjekt har mer granulära nivåer:
Den slutliga visningen och funktionen för de flesta objekten i en partiturfil bestäms som följer:
Alternativ i Egenskapspanelen beter sig annorlunda beroende på aktuell markering.
"Teckensnitt", "stil", "teckenstorlek" "nedsänkt och upphöjt" är både objektegenskaper och individuella teckenformateringsalternativ. När du ändrar ett objekt i Egenskapspanelen tas inkompatibel formatering på individuella tecken bort.
"Justering", "ram", "textstil" är objektegenskaper. När du väljer individuella tecken och ändrar dessa alternativ i Egenskapspanelen ändras istället objektets egenskaper.
_ För att redigera textinnehåll, se Skriv och redigera text istället._
Använd Egenskapspanelen för att ändra formatering för individuella tecken. Musescore 4 uppdaterade Inspektorn som fanns i Musescore 2 och Musescore 3, och integrerade funktionen i Text Toolbar (Text editing) (saknar svensk översättning) på Egenskapspanelen.
Klicka på Mer för att se:
För att redigera textinnehåll, se Skriv och redigera text istället.
Använd Egenskapspanelen för att ändra formatering för textobjektet, vilket kan ändra alla tecken inuti:
Alternativen behöver inte förklaras utförligt. Dessa specialinställningar visas när du klickar på Mer:
Matcha notradens storlek: ska textstorleken ändras proportionerligt, se Sidlayoutkoncept.
Textstil : Ändrar vilken stil ett textobjekt i ett partitur använder; se nedanför
Position : Ovanför eller nedanför notsystemet; se nedanför
I Egenskapspanelen, använd egenskapen Textstil under Mer. Koncept för formatering beskrivs i översikten. Endast den "stil för text inuti vissa objekttyper" som ett textobjekt i ett partitur använder kan ändras, inklusive "Användare-1" ... "Användare-12"; se nedanför. Se Mallar och stilar.
Egenskapspanelen används för att tilldela formatering till textobjekt. När ett textobjekt ändras kan alla tecken inuti det ändras. Egenskapspanelen används också för att tilldela formatering till individuella tecken inuti ett textobjekt, när tecken markeras.
Det är viktigt att känna till att även när tecken inuti ett textobjekt markeras är fortfarande en del egenskaper som visas på Egenskapspanelen textobjektets inställning, inte nödvändigtvis tecknets egenskap. Dessa inkluderar egenskapen Position.
I Egenskapspanelen, använd egenskapen Position under Mer för att ändra layout för textobjektet. Om ett åsidosättande alternativ finns för den här typen av objekt, i "stil för vissa objekttyper", men inte i "stil för text inuti vissa objekttyper", se avsnittet "Ändra värden inuti en stil" nedanför. Se också huvudkapitlet Mallar och stilar.
Koncept för formatering beskrivs i översikten.
Du behöver förstå innehållet i Mallar och stilar först. För att ändra värden inuti en stil, använd "Stilfönstret": Format→Stil.
För att tilldela visuella inställningsvärden till en egen stil: "Användare-1" till "Användare-12", använd "Stilfönstret": Format→Stil > Textstil > Användare-1 ... Användare-12
Radtextobjekt och Systemtextobjekt är avsedda för att indikera det som listas nedanför. De kan fås att påverka uppspelning i Musescore, bara avsnittet efter den associerade noten eller pausen påverkas.
Uttryckstextobjekt indikerar musikaliska uttryck och instruktioner för framförande. De påverkar inte uppspelning i Musescore. För att indikera dynamik och samtidigt påverka uppspelning, använd Dynamiksymbolobjekt. För att indikera och samtidigt påverka tempo, använd Tempomarkeringar.
Radtext och Systemtext liknar varandra ifråga om beteende och funktion.
Du kan också dra "Radtext"-ikonen till en not i partituret innan du skriver din text.
Du kan också dra "Uttryckstext"-ikonen till en not i partituret innan du skriver din text.
Du kan också dra "Systemtext"-ikonen till en not i partituret innan du skriver din text.
Ny Systemtext placeras ovanför den översta notraden i varje notsystem (layoutkoncept). Om du behöver samma indikation på en notrad längre ner, lägg till texten till den notraden genom att använda Radtext.
Vissa mallar har en ytterligare funktion. När du skapar en Systemtext dupliceras den automatiskt och visas precis ovanför en annan lägre notrad. Om endera instans av objektet redigeras kommer innehållen i båda uppdateras. Om endera tas bort, tas båda bort. Dessa mallar inkluderar:
Redigera egenskaper för markerade radtext-, systemtext- och uttryckstextobjekt i Egenskapspanelen. Textrelaterade inställningar beskrivs i kapitlet Formatera text.
Radtext och systemtext kan fås att påverka uppspelning. Inställningar relaterade till uppspelning redigeras i fönstren "Egenskaper för radtext" och "Egenskaper för systemtext". När en radtext eller systemtext dupliceras, eller återanvänds via anpassade paletter, kommer uppspelningsinställningarna att återanvändas.
En uttryckstext kan läggas till för en not som redan har en associerad dynamiksymbol. Då fäster texten till dynamiksymbolerna, detta beteende och egenskapen **Egenskaper : Uttryck : Fäst till dynamik* beskrivs i kapitlet Dynamik.
Egenskaper för radtext, för swing- och capo-inställningar, kommer du åt enligt följande:
Fönstret "Egenskaper för systemtext" har bara en flik: Swing-inställningar.
Se huvudkapitlet Mallar och stilar.
"Stil för text inuti radtext" är speciell; se Formatera text.
Värden för "Stil för text inuti uttrycksext" kan redigeras i Format→Stil→Textstil→Uttryck
Den musikaliska termen tempo avser en kompositions hastighet eller fart i framförande. Musiker använder tempomarkeringar för att indikera tempo. Tempomarkeringar som stöds inkluderar:
Musescores syntetiserar hastighet baserat på två inställningar:
Musiker använder tempomarkeringar för att visa värdet för ett slag, men Musescore använder inte taktinformationen inuti tempomarkeringar. Taktinformation hämtas bara från Taktarter.
Tempomarkeringar är Musescore-text, förutom tempoändringslinjer som är Musescore-linjer som innehåller text. Se kapitlen Text och Andra linjer.
Egenskapspaletten och Uppspelningspanelen använder en särskild enhet "BPM". "BPM" är antalet fjärdedelsnoter som skulle ha skett inom en minut i decimala siffror. Det har inget samband med den musikaliska takten. Det är inte heltalen som per konvention används i metronommarkeringar, eller i partituret.
Uppspelning följer skrivet innehåll som standard endast när de professionella glyferna noter och punkteringar används. Användaren kan också använda en åsidosättande inställning.
Tempoförändringarna utmed objektets förankrade omfattning; se kapitlet Andra linjer.
Musescore förstår inte det skrivna innehållet. Dessa objekt har fördefinierade tempoinställningar. I betaversionen av Musescore 4.2s Tempopalett är förvalen:
Inställningen hår att justera; se avsnittet "Ändra uppspelning".
Musescore förstår inte det skrivna innehållet. I betaversionen av Musescore 4.2s Tempopalett är förvalen:
Alla dessa inställningar går att justera; se avsnittet "Ändra uppspelning".
Alla markeringar finns i Tempopaletten; se kapitlet Använd paletterna.
Tempomarkeringar påverkar uppspelning av alla notsystem i ett partitur.
Nya tempoförändringslinjer placeras ovanpå en notrad, precis som Radtext. De visas bara i "Hela partituret" och den "Stämma" som innehåller notraden. Alla andra nya tempomarkeringar placeras överst i ett notsystem, precis som Systemtext. System är en layout-term; se kapitlet Sidlayoutkoncept.
För att lägga till en metronommarkering, tempoanvisning i ord, eller metrisk modulation i partituret, använd en av följande metoder:
För att lägga till en metronommarkering som använder ett lämpligt notvärde genom att använda taktinformationen från taktarten:
För att lägga till en tempoförändringslinje, använd metoderna som beskrivs i kapitlet Andra linjer: lägg till linje. En vanlig metod är att lägga till den på ett antal markerade takter:
Uppspelning kan konfigureras till att följa skrivet innehåll i metronommarkeringar och metrisk modulation. Musescore förstår endast de professionella glyferna noter och punkteringar. Kopiera inte eller använd unicode-tecken från andra program eller internet. Punkteringar i notation är inte samma som punkten på ett tangentbord.
Andra tecken och siffror är vanliga tecken, som matas in via tangentbordet. De har olika formateringsbeteenden, att till exempel ändra Egenskapspanel: Teckensnitt påverkar inte glyferna, se kapitlet Fonts (saknar svensk översättning) i handboken för musescore 3. Se även kapitlet Skriv och redigera text.
Tempoförändringslinjer är Musescore-linjer. För att ändra utseendet för den streckade linjen, se kapitlen Andra linjer: linjeegenskaper och Justera element direkt: Ändra omfång för en linje.
För att ändra den fördefinierade tempoinställningen:
För att tilldela en manuell/åsidosättande tempoinställning:
För att ändra den manuella tempoinställningen:
Tempoförändringslinjer är Musescore-linjer. Tempoförändringar utmed objektets förankrade omfång. För att ändra omfånget, se kapitlen Andra linjer: linjeegenskaper och Justera element direkt: Ändra omgång för en linje.
En tempomarkerings layout och förvald positionering beror på hur den lades till. Se avsnittet "Lägg till tempomarkeringar i ditt partitur".
För tempomarkeringar som beter sig som "systemtext" eller "systemtextlinje" finns det en speciell metod för att spegla objektet. Se Radtext, systemtext och uttryckstext: Upprepa systemtext i andra notrader.
Markerade tempomarkeringar i ett partitur kan redigeras med Egenskapspanelen, inställningar har redan beskrivits i andra avsnitt i detta kapitel. Egenskapen Egenskapspanel: Teckensnitt påverkar vanliga tecken, men inte de professionella glyferna. Professionella glyfer använder "Musikteckensnitt"; se avsnittet "Tempostil". Textrelaterade inställningar beskrivs i kapitlet Formatera text. Linjerelaterade inställningar beskrivs i kapitlet Andra linjer.
För att redigera partituromfattande inställningar, se avsnittet "Tempostil".
Se huvudkapitlet Mallar och stilar
Värden för "Stil för textmetronom" kan redigeras i Format→Stil→Textstil→Metronom. Inget objekt använder den här profilen som standard. Dess syfte är att tillämpa stilar för tempomarkeringar som har både en ordkomponent och en metronommarkeringskomponent. Ofta är metronommarkeringskomponenten inte tryckt i fetstil, och aningen mindre. Källa: https://github.com/musescore/MuseScore/issues/13377#issuecomment-147399…
Sångtext är en slags text som är associerad med melodiska linjer i notrad. T.ex.:
Som du kan se i exemplet ovanför skrivs sångtext stavelse för stavelse, där ord som har flera stavelser kopplas ihop med bindestreck. Understrykningslinjer eller bindestreck (beroende på sammanhang) används för att indikera melismer, där en stavelser omfattar flera noter (se nedanför).
Sångtext struktureras i verser, med vers 1 överst och efterföljande verser i ordning nedanför.
För att mata in ny sångtext, eller redigera/formatera befintlig text, behöver du gå in i sångtextläge.
Det finns två sätt att gå in i sångtextläge:
En melism är en stavelse som omfattar fler än en not.
Om melismen är i slutet av ett ord bör den noteras med en understrykningslinje:
Om en melism kommer i mitten av ett ord kan den istället noteras med bindestreck:
För att skriva efterföljande verser, upprepa bara stegen som visas under Skriva stavelser. Sångtextinmatning startar automatiskt i utrymmet nedanför den senast skrivna versen.
I sångtextläge kan du flytta uppåt och nedåt mellan verser med piltangenterna, ↑ och ↓.
Som standard kommer markören att hoppa över pauser när du är i sångtextläge. Det är dock möjligt att skriva en stavelse på en paus genom att markera pausen, gå in i sångtextläge (igen) och sedan skriva stavelsen. Därefter kan du fortsätta att skriva din text enligt ovan.
Tecken som inte är tillgängliga på tangentbordet kan skrivas in i sångtextläge genom att använda paletten Specialtecken. Ett specialfall visas nedanför:
En elisionsbåge (synalepha) är ett tecken som används för att binda samman två stavelser under en not.
Exempel: För att skapa sångtexten nedanför, börja med stavelsetexten "te":
I de flesta fall kan sångtext redigeras som vanlig text. Dock har, som vi anmärkt ovan, tangenter som - (bindestreck) och _ (understreck) en speciell innebörd vid textinmatning. Om du vill skriva någon av dessa tecken som ett tecken måste en specialtangent (dvs. ett kortkommando) tryckas ned för att undvika att utlösa specialbeteendet.
Tecken | Windows/Linux | macOS |
---|---|---|
Blanksteg ( ) | Ctrl+blanksteg | Alt+blanksteg |
Bindestreck (-) | Ctrl+- | Alt+- |
Understreck (_) | Ctrl+Shift+_ | Alt+Shift+_ |
Radbrytning (↵) | Ctrl+Enter (eller Enter på det numeriska tangentbordet) | Alt+Enter (eller Enter på det numeriska tangentbordet) |
För att göra tillägg eller ändringar på befintlig sångtext, klicka på en stavelse och använd ett kortkommando för att gå in i sångtextredigeringsläge.
Sångtext tas ofta bort tillsammans med deras tillhörande noter. Du kan också ta bort sångtext, medan noterna står kvar, genom att markera sångtexten och trycka Delete.
Om du vill att sångtexten ska placeras ovanför, istället för nedanför, notraden:
Du kan självklart göra detsamma genom att markera all sångtext i partituret och ändra Position till "Över" i textavsnittet i Egenskapspanelen.
Varje vers associerad till notraden tilldelas ett versnummer—med den lägsta siffran placerad överst och den högsta siffran nederst. (Du kan givetvis inleda varje vers med en siffra, men det ger bara en visuell indikation.)
För att ändra versnummer, markera versen och justera "Sätt till vers" i Sångtextavsnittet i Egenskapspanelen.
Sångtext kopieras automatiskt med deras tillhörande noter, men du kan också kopiera själva sångtexten, utan noterna.
Observera att destinationsspannet inte redan bör ha sångtext, annars kommer klippbordets innehåll att klistras in ovanpå.
All sångtext som är associerad till notrader kan kopieras till klippbordet från menyn genom att använda Verktyg→Kopiera sångtext till klippbord.
Se Ändra versnummer för sångtext.
Värden för "Stil för sångtext" kan redigeras i Format→Stil→Sångtext.
Värden för "Stil för text inuti sångtext udda rader" kan redigeras i Format→Stil→Textstil→Sångtext udda rader
Värden för "Stil för text inuti sångtext jämna rader" kan redigeras i Format→Stil→Textstil→Sångtext jämna rader
Här hittar du ett antal egenskaper som låter dig kontrollera hur bindestreck mellan stavelser visas:
Fingersättningssymboler för diverse instrument finns i Fingersättningspaletten; vissa förekommer också i Gitarrpaletten.
Håll musen över palettikonerna för att visa symbolernas namn.
De olika fingersättningstyperna är följande:
Obs: Om du vill att fingersättningar ska visas i tabulatur, högerklicka på TAB och välj Egenskaper for notrad/stämma…→Avancerade stilegenskaper; bocka sedan för rutan för "Visa fingersättning i tabulatur"
För att lägga till fingersättningar till ett urval av noter:
Du kan annars dra och släppa en fingersättningssymbol till en enstaka not.
När fingersättning läggs till för en not kommer fokus automatiskt att flyttas till symbolen, så att du kan justera den omgående.
För att redigera fingersättningars position, se Ändra position för element.
Vissa fingersättningar kan flyttas till andra sidan av notraden med kortkommandot X, eller ikonen Vind riktning i verktygsfältet för notinmatning.
Textformateringen av fingersättningselement kan justeras i avsnittet Text i Egenskapspanelen. Se Formatera text för en detaljerad beskrivning.
Allmänna och textegenskaper för fingersättningar kan redigeras från Egenskapspanelen.
För allmänna egenskaper, se Allmänna inställningar.
För textegenskaper, se Formatera text.
Varje klass av fingersättning har sin egen textstil. Dessa kan visas och redigeras från menyn: Format→Stil→Textstil.
En ackordbeteckning är ett förkortat sätt att representera ett musikaliskt ackord och dess harmonik.
MuseScore stödjer följande notationer:
Am
,6m
,vi
.Efter att du lämnat Redigeringsläget kommer inmatade tecken att automatiskt konverteras till korrekt format. En grundnot som skrivits in med små bokstäver kommer att stå i stora bokstäver (för andra alternativ, se Automatisk kapitälisering). Och tecken som matas in för förtecken kommer automatiskt att konverteras till professionella glyfer. Exempel: Ett "#" (fyrkant) blir automatiskt ett korsförtecken(♯). Mata inte in, eller kopiera och klistra in, unicode-tecken som U+266F (korsförtecken, ♯) eller U+266D (b-förtecken, ♭) osv, eftersom MuseScore inte kommer att visa dem korrekt i ackordnotationen.
Följande är en sammanfattning av kortkommandon som används för att flytta markören i inmatningsläget för ackordbeteckningar:
Åtgärd | Kommando (Windows) | Kommando (macOS) |
---|---|---|
Flytta markör till nästa not, paus, eller slag | Blanksteg | Blanksteg |
Flytta markör till nästa slag | ; (semikolon) | ; |
Flytta markör till föregående not, paus eller slag | Shift+blanksteg | |
Flytta markör till föregående slag | : (kolon) | : |
Flytta markör till nästa takt | Ctrl+→ | Cmd+→ |
Flytta markör till föregående takt | Ctrl+← | Cmd+← |
Flytta markör med visst notvärde | Ctrl+1-9 | Cmd+1-9 |
Lämna ackordbeteckningsinmatning | Esc | Esc |
MuseScore förstår de flesta förkortningar som används i ackordbeteckningar:
Ackordbeteckningar är text. Dubbelklicka på en ackordbeteckning för att gå in i redigeringsläge; se Textredigering. Använd metoder som beskrivits ovanför för att skapa specialtecken. Efter att du avslutar redigeringsläget konverteras de automatiskt till korrekt formatering.
Bör inte misstas för Generalbas.
Steganalysinmatning tar samma kortkommandon för navigering som ackordbeteckningar (se ovanför ).
Vid varje tangentinmatning konverteras tecken automatiskt till rätt formatering. MuseScore använder ett specialteckensnitt, Campania, för att ge korrekt formatering för steganalys.
Skriv detta:
För att få:
Nashville-siffersystemet (NSS) är ett kortfattat sätt att representera ackord baserat på skalsteg istället för ackordbokstäver. Detta möjliggör att ackompanjemang kan spelas i godtycklig tonart från samma ackordserie.
För att börja mata in Nashville-notation:
Precis som för vanliga ackordbeteckningar kan du skriva Nashville-notation som vanligt, och MuseScore kommer att göra sitt bästa för att känna igen och formatera beteckningarna korrekt. Samma kortkommandon som används för navigering när du matar in vanliga ackordbeteckningar (t.ex. Blanksteg, se ovanför) gäller även för Nashville-notation.
Se även huvudkapitlet Mallar och stilar.
Den slutliga visningen och funktionen av en ackordbeteckning, Nashville, siffra eller steganalys i en partiturfil bestäms av:
Se huvudkapitlet Formatera text, och avsnittet "Utseende och funktion" ovanför.
Förvald vertikal justering av alla ackordbeteckningar, NSS och steganalys definieras i "Stil för ackordbeteckningar" Format→ Stil→Ackordsymboler: Positionering.
Förvald justering av objekt beror också på vilken profil som används; se avsnittet "Stil för ackordbeteckningar". Effekten av värden i stilprofiler är kumulativa.
För att justera objekt:
När du växlar till partiturvisningsläget "klingande tonhöjd" kommer ackordbeteckningar för transponerande instrument att justeras automatiskt. När ackordbeteckningar kopieras och klistras in blir de transponerade där det är lämpligt. Se också kapitlet Transponering.
Ackord associerade med gitarrens greppbrädediagram transponeras inte automatiskt; se kapitlet Greppbrädediagram.
Dialogrutan Transponera transponerar alla markerade objekt förutom NSS och steganalys; se kapitlet Transponering: Använd dialogrutan Transponera. För att avaktivera transponering av markerade ackordbeteckningar, avbocka Transponera ackordbeteckningar.
Musescore kan konfigureras till att automatiskt skapa en extra ackordbeteckning inuti klamrar med capo bredvid varje ackordbeteckning (ej NSS eller steganalys) i partituret. Beteckningen inom klamrar, när den spelas med capo, klingar identiskt till ackordet utan klamrar. För att aktivera funktionen:
Endast för ackordbeteckningar (inte NSS eller steganalys).
MuseScore använder bokstavsnamn (A-G) som standard, men du kan byta stavningssystem. MuseScore ändrar också automatiskt till versaler, oavsett om du matade in dem med stora eller små bokstäver; du kan ändra detta beteende.
Från huvudmenyn, välj Format→ Stil→Ackordsymboler. Välj sedan en av följande radioknappar i stavningsavsnittet:
Från huvudmenyn, välj Format→ Stil→Ackordsymboler. Välj sedan bland följande alternativ:
Du kan också stänga av automatiska versaler helt. Då visas notnamnen helt enkelt exakt som du skriver in dem.
Nedanför visas resultatet av olika Teckensnitt- och Renderingsstilinställningar. I det tredje exemplet ignoreras individuella objekts teckensnittsegenskap eftersom renderingsstilen Jazz används.
Teckensnitt (typsnitt, teckenfamilj) ska inte blandas ihop med Renderingsstil. Se även Teckensnitt.
För att tilldela teckensnitt och formatering till individuella symboler i ett partitur, använd Egenskapspanelen. För att tilldela standardteckensnitt, använd globala stilprofiler "stil för text inuti vissa objekt". För ackordbeteckningar och NSS (men inte steganalys) ignoreras individuella objekts Teckensnittsegenskap när renderingsstilen Jazz används.
Renderingsstil ska inte misstas för Teckensnittsalternativ.
Renderingsstil är funktionen i MuseScore som använder extra formatering för att förbättra slutligt tryck. Den definieras i den globala stilprofilen "Stil för ackordsymbol" i Format → Stil → Ackordsymboler. Alla ackordsymboler påverkas av den valda renderingsstilen, det finns ingen individuell egenskap. En lämplig standardinställning används automatiskt, baserat på mallen som valdes för att skapa partituret. För jazzmallar används renderingsstilen Jazz, för andra mallar används renderingsstilen Standard. De tre tillgängliga alternativen är:
Musescore använder följande terminologi:
Färgnings- och modifierardelarna kan använda extraformatering:
Endast ackordbeteckningar och NSS skapar uppspelning, steganalys skapar inte uppspelning.
För att avaktivera/aktivera uppspelning för dessa objekt i programmet Musescore:
För att avaktivera/aktivera uppspelning av markerade objekt i ett partitur:
För att redigera markerade ackordbeteckningar, ändra inställningar under Egenskapspanelen: Ackordbeteckning. För att redigera de globala inställningarna för alla ackordbeteckningar och NSS (men inte steganalys) i ett partitur, ändra inställningarna under avsnittet Format→ Stil→Ackordsymboler : Uppspelning.
Obs: Triangelsymbolen Δ skapar i Musescore endast en durtriad.
MuseScore låter dig generera noter från markerade ackordbeteckningar och NSS (men inte steganalys). Stämfördelningen beror på uppspelningsinställningarna som förklaras.
För att realisera ett urval av ackordbeteckningar:
Obs: Triangelsymbolen Δ skapar i Musescore endast en durtriad. För att ändra ackordfärg i efterhand, se avsnittet "Externa länkar".
Ackordbeteckningar i ett partitur kan redigeras med Egenskapspanelen. Textrelaterade inställningar beskrivs i Text. Uppspelningsrelaterade inställningar beskrivs i avsnittet Ändra uppspelning för ackordbeteckningar ovanför.
Se huvudkapitlet Mallar och stilar, och avsnittet Utseende och funktion ovanför.
Värden för "Stil för ackordbeteckningar" kan redigeras i Format→Stil→Ackordsymboler.
Värden för "Stil för text inuti ackordsymbol" kan redigeras i Format→Stil→Textstil→Ackordsymbol
Värden för "Stil för text inuti ackordsymbol (Alternativ)" kan redigeras i _Format→Stil→Textstil→Ackordsymbol (Alternativ)__.
Värden för "Stil för text inuti Nashville-siffra" kan redigeras i Format→Stil→Stil→Textstil→Nashville-siffra
Värden för "Stil för text inuti steganalys" kan redigeras i Format→Stil→Textstil→Steganalys
För att ändra ackordfärg efter att ha [genererat stämfördelning för ackord till en notrad]#gen), använd ett insticksprogram som:
För att identifiera harmoni eller ackord, använd ett insticksprogram som:
Stilfil för ackordbeteckningar (*.xml):
Generalbas är snabbnotation för att representera ackord för ett continuo-instrument (som ett klaverinstrument), med en serie siffror och andra tecken som skrivs under noterna i baslinjen.
För att de relevanta substitutionerna och formkombinationerna ska utföras, och för korrekt justering, förväntar sig generalbasmekanismen att inmatad text följer vissa regler (nedan följer reglerna för en syntaktisk generalbasindikation):
Om en inmatad text inte följer dessa regler kommer den inte att behandlas: den kommer att lagras och visas som den matades in, utan layout.
Siffror matas in direkt. Grupper av flera siffror staplade på varandra matas också direkt in i en textruta. De staplas med Enter:
Förtecken kan matas in med vanliga tangenter:
För att skriva: | tryck: |
---|---|
dubbel-b | bb |
b-förtecken | b |
återställning | h |
korsförtecken | # |
dubbelkors | ## |
Dessa tecken kommer automatiskt att ändras till korrekt tecken när du lämnar editorn. Förtecken kan matas in före eller efter en siffra (och, naturligtvis, istället för en siffra, för altererade terser), enligt stilen som används; båda stilar är korrekt justerade, med förtecknet 'hängande' till vänster eller höger.
Streckade siffror eller siffror med kors kan matas in genom att lägga till \, / eller + efter siffran (kombinerande suffix); korrekt kombinerande form kommer att ersätta tecknen när du lämnar editorn:
Det inbyggda teckensnittet kan hantera kombinationsekvivalens, och föredrar den vanligare substitutionen:
1+, 2+, 3+, 4+ resulterar i (eller )
och 5\, 6\, 7\, 8\, 9\ resulterar i (eller )
Tänk på att / endast kan kombineras med 5; andra 'streckade' siffror visas som ett frågetecken.
+ kan också användas innan en siffra; i detta fall kombineras det inte, men justeras korrekt ('+' hängande till vänster).
Öppna och stängda parenteser, båda runda: '(', ')' och fyrkantiga: '[', ']', kan matas in innan och efter förtecken, innan och efter en siffra, innan och efter en fortsättningslinje; tillagda parenteser kommer inte att störa korrekt justering av rottecknet.
Anmärkningar: (1) Editorn kontrollerar inte att parenteser, öppna och stängda, runda eller fyrkantiga, är korrekt balanserade. (2) Flera parenteser i rad är icke-syntaktiska och förhindrar korrekt igenkänning av inmatad text. (3) En parentes mellan en siffra och ett kombinerande suffix ('+', '\', '/') accepteras, men hindrar formkombination.
För att redigera en generalbasindikation som redan är inmatad, använd ett av följande alternativ:
Den vanliga texteditorrutan kommer att öppnas med texten konverterad tillbaka till vanliga tecken ('b', '#' och 'h' för förtecken, separata kombinerande suffix, understreck, osv.) för enkel redigering.
När du är klar, tryck blanksteg för att flytta till nästa not, eller klicka utanför editorrutan för att lämna den, som för nyskapad generalbas.
Notvärdet för en Generalbasindikation varar ofta till nästa basnot eller till slutet av en takt. Sådan Generalbas kan matas in i en följd med tangentbordet. För att flytta till en punkt däremellan, eller för att förlänga en generalbasgrupp för ett längre notvärde, se Varaktighet).
Varje generalbasgrupp har en varaktighet, vilken indikeras av en ljusgrå linje ovanför den (denna linje är förstås endast informativ, och syns inte på utskrift eller export till PDF).
Inledningsvis har en grupp samma varaktighet som noten den associeras till. En annan varaktighet kan krävas för att få plats med flera grupper under en enstaka not eller för att utöka en grupp till att omfatta fler noter.
För att åstadkomma detta kan varje tangentkombination i tabellen nedanför användas för att (1) gå vidare i editorrutan med indikerat notvärde, och (2) ange varaktighet för den föregående gruppen upp till den nya editorrutans position.
Om du trycker flera av dem i en sekvens utan att mata in någon generalbastext förlänger successivt föregående grupp.
Skriv: | för att få: |
---|---|
Ctrl+1 | 1/64 |
Ctrl+2 | 1/32 |
Ctrl+3 | 1/16 |
Ctrl+4 | 1/8 |
Ctrl+5 | 1/4 |
Ctrl+6 | halvnot |
Ctrl+7 | helnot |
Ctrl+8 | 2 helnoter (breve) |
(Siffrorna är desamma som används för att ange notvärden)
Att ange exakt notvärde för en generalbasgrupp krävs bara i två fall:
Det är dock god praxis att alltid ange längden till avsett värde för att användas tillsammans med insticksprogram och MusicXML.
Fortsättningslinjer matas in genom att lägga till ett '_' (understreck) i slutet av linjen, och sedan trycka tangentkombinationen för den önskade varaktigheten för fortsättningslinjen för att lämna editorrutan. Varje siffra i en grupp kan ha sin egna fortsättningslinje. För att skriva fortsättningslinjer i följande exempel:
Fortsättande linjer dras för hela varaktigheten för generalbasgruppen.
'Förlängda' fortsättande linjer
Ibland behöver en fortsättningslinje ansluta till den fortsättande linjen i en efterföljande grupp, när en ackordinversion behöver behållas över två grupper. Exempel (båda från J. Boismortier, Pièces de viole, op. 31, Paris 1730):
I det första fallet har varje grupp sin egen fortsättningslinje; i det andra sträcker sig fortsättningslinjen i den första gruppen in i den andra.
Detta kan åstadkommas genom att mata in flera (två eller fler) understreck "__" i slutet av varje textrad i den första gruppen.
Textformateringen för generalbassymboler hanteras automatiskt av programmet, baserat på stilinställningar (se nedanför). Endast egenskaperna Allmänt och Utseende kan justeras från Egenskapspanelen.
Egenskaper för alla generalbassymboler i partituret kan anges från Format→Stil...→Generalbas.
Linjehöjd: Avståndet mellan baslinjen i varje generalbaslinje, i procent av teckenstorlek.
Följande bild visualiserar varje numerisk parameter:
Justering: Välj den vertikala justeringen: med Över kommer den övre linjen i varje grupp att justeras mot den huvudsakliga vertikala positionen och gruppen 'hänger' från den (används normalt med generalbasnotation och är standard); med Under kommer den nedre linjen att justeras mot den huvudsakliga vertikala positionen och gruppen 'sitter' på den (används ibland i vissa former av harmonianalysnotationer):
Stil: Välj mellan "Modern" eller "Historisk." Skillnaden mellan de två stilarna visas nedanför:
Tryck: | för att få: |
---|---|
Ctrl+G | Lägger till en ny generalbasgrupp till markerad not. |
Blanksteg | Går vidare i editorrutan till nästa not. |
Shift+blanksteg | Flyttar editorrutan till föregående not. |
Tab | Går vidare i editorrutan till nästa takt. |
Shift+Tab | Flyttar editorrutan till föregående takt. |
Ctrl+1 | Går vidare i editorrutan med 1/64, och anger varaktighet för föregående grupp. |
Ctrl+2 | Går vidare i editorrutan med 1/32, och anger varaktighet för föregående grupp. |
Ctrl+3 | Går vidare i editorrutan med 1/16, och anger varaktighet för föregående grupp. |
Ctrl+4 | Går vidare i editorrutan med 1/8, och anger varaktighet för föregående grupp. |
Ctrl+5 | Går vidare i editorrutan med 1/4, och anger varaktighet för föregående grupp. |
Ctrl+6 | Går vidare i editorrutan med en halvnot, och anger varaktighet för föregående grupp. |
Ctrl+7 | Går vidare i editorrutan med en helnot, och anger varaktighet för föregående grupp. |
Ctrl+8 | Går vidare i editorrutan med två helnoter (breve), och anger varaktighet för föregående grupp. |
Ctrl+blanksteg | Matar in ett faktiskt blanksteg; användbart när generalbasen visas "på den andra raden" (t.ex. 5 4 -> 3). |
BB | Matar in ett dubbelt b-förtecken. |
B | Matar in ett b-förtecken. |
H | Matar in ett återställningstecken. |
# | Matar in ett korsförtecken. |
## | Matar in ett dubbelt korsförtecken. |
_ | Matar in en fortsättningslinje. |
__ | Matar in en förlängd fortsättningslinje. |
Obs: För Mac-kommandon ersätts Ctrl med Cmd.
Repetitionsbokstäver kan användas på flera sätt. T.ex.
Repetitionsbokstäver är en typ av systemtext. I ett fullt partitur visas de endast ovanför den översta notraden i ett notsystem, men de visas i alla instrumentstämmor.
Repetitionsbokstäver kan läggas till i partituret på två sätt: (1) manuellt, då du kan kalla dem vad du än vill, eller (2) automatiskt, vilket säkerställer att de får namn i en specifik ordning.
För att skapa en repetitionsbokstav manuellt och ge den ett namn du får välja själv:
MuseScore kan ge repetitionsbokstäver automatiska namn. Gör endera:
Obs: (1) Som standard läggs bokstäverna till i ordningen A, B, C osv. (2) För att ändra format för bokstäver som lagts till successivt (till små bokstäver, eller siffror), redigera föregående repetitionsbokstav efter dina önskemål. (3) Bokstäver som läggs till mellan befintliga repetionsbokstäver tillfogar en siffra eller bokstav till föregående repetitionsbokstav: det är klokt att använda kommandot Ordna repetitionsbokstäver efteråt (se nedanför).
Om du vill att repetitionsbokstäverna ska visas som taktsiffror:
MuseScore låter användaren automatiskt omordna en serie av repetitionsbokstäver om de av någon anledning kommit i oordning. Använd följande metod:
MuseScore upptäcker automatiskt ordningen baserat på den första repetitionsbokstaven i markeringen—alla repetitionsbokstäver i markeringen ändras sedan på motsvarande sätt. Följande ordningar kan användas:
Se Hitta / Gå till (Navigera i ditt partitur).
I de flesta fulla partitur visas repetitionsbokstäver endast ovanför den översta notraden i ett notsystem, men visas i alla genererade instrumentstämmor. Om dubblerade repetitionsbokstäver behövs på lägre notrader bör de läggas till som notradstext.
Vissa mallar har en ytterligare funktion, t.ex. symfoniorkester eller klassisk orkester; se listan över mallar i kapitlet Notradstext och systemtext. På ett nytt partitur som skapats med endera mall kommer, när du skapar en repetitionsbokstav ovanför den översta notraden, en identisk bokstav läggas till ovanför stråksektionen. Om endera instans av bokstaven redigeras kommer innehållet i båda att uppdateras. Om endera tas bort kommer båda att tas bort.
Som standard visas repetitionsbokstäver med stora bokstäver i fetstil, inuti ramar, och är justerade mot mitten av taktens inledande taktstreck. Du kan redigera standardegenskaperna för texten från Format→Stil→Textstil.
Egenskaperna för markerade repetitionsbokstäver kan ändras i Egenskapspanelen.
Värden för "Stil för repetitionsbokstäver" kan redigeras i Format→Stil→Repetitionsbokstäver.
Värden för "Stil för text inuti repetitionsbokstäver" kan redigeras i Format→Stil→Textstil→Repetitionsbokstav
Detta är inte samma sak som de övre vertikala ramarna och texten som läggs till på första sidan, när ett nytt partitur skapas från vissa mallar; se kapitlen Skapa ditt första partitur och Använda ramar för ytterligare innehåll.
Sidhuvud och sidfot är text som läggs till automatiskt i den översta respektive nedersta ytan på varje sida. För att lägga till text på endast vissa sidor, använd ramar och Musescore-textobjekt; se kapitlet Skriv och redigera text.
Obs: För att ska en sidhuvud eller sidfor för en stämma, öppna och visa den stämman först.
Platshållartext för stämnamn är bara tillgänglig i en stämma, men inte i "hela partituret". Dess platshållartext är $I, $i eller $:partName: . För att döpa om en stämmas namn, se kapitlet Stämmor: Ändra namn.
Metadata är digital information, eller etiketter, som tilldelas i Fil→Projektegenskaper; använd syntaxen $:[metadata-etikett]:
för att lägga till dem i sidhuvud eller sidfot. Se exemplet i avsnittet "Mata in information", och huvudkapitlet Projektegenskaper.
Sidhuvud och sidfot tar hänsyn till sidmarginaler som konfigureras i Format→Sidinställningar (se huvudkapitlet Partiturstorlek och utfyllnad). Sidmarginaler lämnas alltid tomma, och Musescore ändrar storleken på notradsområdet till att visa innehållet för sidhuvud och sidfot. Ytterligare marginaler kan åstadkommas genom att justera Förskjutning i stilegenskaper; teckensnittsalternativ finns också tillgängliga där; se avsnittet "Stil för sidhuvud och sidfot".
Sidhuvud och sidfot är inte Musescore-textobjekt, det är inte möjligt att markera dem och använda Egenskapspanelen för att ändra egenskaper för ett sidhuvud eller sidfot på en viss sida separat. För att ändra inställningar för alla sidhuvud och sidfötter, ändra värdena i stilprofilerna; se avsnittet "Stil för sidhuvud och sidfot" nedanför.
För att lägga till text på endast vissa sidor, använd ramar och Musescore-textobjekt istället; se kapitlet Skriv och redigera text.
Se huvudkapitlet Mallar och stilar
Värden för "Stil för text inuti sidfot" kan redigeras i Format→Stil→Textstil→Sidfot.
Detta är inte samma sak som sidhuvud; se kapitlet Sidhuvud och sidfot.
Ett textblock är ett textobjekt i en ram. Används tillsammans med en vertikal ram som omfattar hela bredden av en sida, och är utformat för att på ett elegant sätt:
Partitur som skapas från vissa mallar innehåller en övre vertikal ram med textobjekt på första sidan. Den fylls automatiskt i med information som användaren matar in i dialogrutan Nytt partitur; se Skapa ditt partitur : Ytterligare information om partitur. De är inte sidhuvuden; sidhuvud är funktionaliteten för att lägga till text på varje sida: se kapitlet Sidhuvud och sidfot.
Lägg till en lämplig ram först, om ingen redan finns; se Använd ramar för ytterligare innehåll.
För att lägga till ett textblock i en ram, gör endera:
Varje alternativ som beskrivs ovanför lägger till ett tomt objekt, oavsett informationen som angavs i dialogrutan Nytt partitur eller i metadataetiketter (se kapitlet Projektegenskaper). Innehåll som skapas i detta objekt ändrar inte heller metadataetiketterna. Den huvudsakliga skillnaden mellan dessa alternativ är standardjustering, positionering och teckenstorlek; se avsnittet "textstil för textblock".
För att spara inställningar till en stilprofil, klicka på ellipsikonen (tre punkter) till höger om en egenskap och välj "Spara som förvald stil för detta partitur"; se kapitlet Mallar och stilar.
Textegenskaperna för ett markerat textblock kan ändras i avsnittet Text i Egenskapspanelen.
Du kanske också vill ha en helt igenom annan textstil från den utfällbara listan under “Textstil” (i Egenskaper: Text→Mer)
Se huvudkapitlet Mallar och stilar