MuseScore gör för det mesta ett utmärkt jobb med att ordna musik och text på sidan, men det finns situationer där du kan behöva ändra saker—för att göra musiken större eller mindre, för att lägga till avstånd mellan stämmor, för att ändra antalet takter på en sida, för att flytta text närmare eller längre från notraden, etc. För att göra denna typ av ändringar hjälper det att förstå hur MuseScore fungerar med hänsyn till sidlayout.

Definitioner

Det finns ett antal termer som används i det här kapitlet som du behöver känna till.

Spatium (plural: Spatia) / Mellanrum / Linjeavstånd / sp.

Storleken på allt i ett partitur, som stämmor, nothuvuden, notstreck, tillfälliga förtecken, klaver etc, använder en grundläggande enhet som kallas "linjeavstånd" eller "sp" (för spatium) för att bibehålla rätt proportioner.
Ett sp definieras som det vertikala avståndet mellan mittpunkten av två linjer i notsystemet (eller en fjärdedel av ett notsystem med fem linjer, om man förutsätter en hypotetisk linjetjocklek av 0).
När du skapar ett nytt partitur försöker MuseScore automatiskt att justera linjeavståndet so att alla notraderna ryms inom sidan till att börja med.
Det brukar innebära att 1 sp = 1,75 mm, vilket resulterar i ett notsystem som är omkring 7 mm högt (närmare detaljer: "Final absolute staff height" section), något som är en bra höjd för den mesta solomusik, körmusik, små ensemblepartitur och individuella stämmor. Sångblad och musik för barn kan behöva en större notrad. Stora ensemblepartitur kräver ofta en mindre storlek för att rymma alla instrument på sidan.
Du kan behöva justera detta värde ytterligare när du lägger till musik, om autoplaceringen resulterar i att ytterligare avstånd läggs till mellan stämmor för att undvika kollisioner.

Ändra definitionen för själva "linjeavstånd" i fönstret Sidinställningar. Se kapitlet Partiturstorlek och placering, åsidosättande alternativ förklaras också där.

Notrad (Notsystem)

Inte att förväxlas med andra begrepp kring instrument i MuseScore.

En notrad är den uppsättning linjer och mellanrum som noterna skrivs på. När termen används i MuseScore syftar den till denna uppsättning av linjer och mellanrum som hör till ett givet instrument genom hela stycket. I följande partitur för röst och piano utgör allt gulmarkerat en enstaka notrad—notraden för stämman:

Slutlig — absolut — höjd på notrad

Notlinjernas tjocklek bestäms i Format→Stil...→Partitur. Stanardvärdet är 0,11sp, och standardvärdet för sp är 1,75mm, så standardtjockleken på notlinjerna är 0,1952mm. Den "absoluta" höjden på en vanligt notrad med fem linjer, mätt från toppkanten av den översta linjen till nedre kanten av den nedersta linjen är 0,5x0,11sp + 4sp + 0,5x0,11sp = 0,5x0,1952mm + 4x1,75mm + 0,5x0,1925mm = 7,1925mm. Källa: https://musescore.org/en/node/362733 )

Ackolad

I musik för piano och vissa andra instrument används två notrader—en i huvudsak för den högra handen, den andra för vänstra. Denna uppsättning av två notrader binds normalt ihop av en klammerparentes och kallas för en ackolad. I följande utdrag är det gulmarkerade partiet en ackolad:

System

Som text läser man musik från vänster till höger, uppifrån och ned. Varje linje noter tvärs över sidan kallas för ett system och det innehåller notraderna och ackoladerna för alla instrument. I följande exempel utgör det gulmarkerade området ett enstaka system:

Även om ett partitur har endast en enda notrad för ett enda instrument så kallar vi fortfarande en rad musik som läses tvärs över sidan för ett system. I följande sångblad finns bara en notrad men tre system:

Ram

Den mesta texten i noterad musik hänger ihop med särskilda toner eller takter. Men du kan också behöva placera text som inte hänger ihop med en särskild ton eller takt—titeln i början av ett stycke, textverser placerad efter slutet av ett stycke, förklarande information placerade mellan system eller till och med mellan takter. MuseScore använder ett element som kallas ramar för detta. Det finns vertikala-, text- och horisontella ramar—var och en optimerad för ett speciellt användningsområde. Horisontella ramar kan också användas för att skapa mellanrum mellan takter på ett system, med eller utan associerad text.

Marginaler

En marginal är en yta där MuseScore normalt inte placerar noter eller andra element. Sidans marginal är ytan runt om sidans alla fyra kanter där inga element blir placerade. Notbladets marginal är den yta mellan övre och nedre marginalen och den första och sista notraden. Själva notraderna kommer inte att placeras i de marginalerna, men noter och andra markering över eller under notraden kan göra det.

MuseScore placerar automatiskt element i ditt partitur enligt en uppsättning regler och stilinställningar. Dessa är utformade för att ge utmärkta utskrifter med standardinställningarna i de flesta fall‐element positioneras enligt standardpraxis för tryckerier, medan kollisioner mellan element undviks. MuseScore kan också anpassa standardinställningarna, samt åsidosätta standard för elementen.

Standardposition

De flesta element i MuseScore har en standardposition, som bestäms av en stilinställning som kan anpassas via Egenskapspanelen eller dialogrutan Format→Stil. För element som är placerade ovanför notraden är positionen specificerad som en förskjutning från den översta linjen i notraden; för element som är placerade inder notraden specificeras positionen som en förskjutning från den nedersta linjen i notraden. Dessa förskjutningar, som de flesta måtten i MuseScore, uttrycks i notradsmellanrum (spatium)—förkortas som sp. För många elementtyper kan du ange en förskjutning som ska användas när det placeras över såväl som en separat förskjutning som ska användas när det placeras under, och dessutom vilka av dessa placeringar som ska tillämpas som standard.

För mer information, se kapitlet Mallar och stilar.

För exempelvis dynamik är standardplacering under notraden, och standardförskjutningen under den nedersta notlinjen är 2,5 sp. Om du vänder en dynamikmarkering så att den står över notraden är förvalet 1,5 sp över den översta notlinjen (uttrycks som en negativ förskjutning: -1,5 sp). Dessa inställningar finns alla i Format→Stil→Dynamik.

Observera att standardförskjutningen är större för dynamik som placeras under notraden än över, endast för att förskjutningen mäts från textens baslinje.

Auto-placera

Auto-placera är termen MuseScore använder för en uppsättning algoritmer som används för att undvika kollisioner, såväl som att automatiskt justera vissa element. En grundläggande förståelse för hur auto-placera fungerar kan komma till nytta när du gör justeringar.

Undvikande av vertikal kollision

För de flesta element placerade över eller under notraden arbetar kollisionsundvikande vertikalt. När ett element positioneras försöker MuseScore först att placera det enligt den förvalda förskjutningen för den elementtypen. Om det skulle resultera i en kollision med ett annat element kommer ett av de två elementen att flyttas längre från notraden för att undvika överlapp. MuseScore följer standardiserade regler för tryck när det bestämmer vilka element som ska flyttas. Till exempel tempomarkeringar kommer att flyttas längre upp från notraden än drillinjer, istället för tvärt om.

Stilinställningen Minsta avstånd bestämmer hur mycket avstånd MuseScore placerar emellan element när kollision undviks på det sättet. Motsvarande inställning i Egenskapspanelen låter dig åsidosätta detta för individuella element vid behov. Men MuseScore justerar värdet automatiskt när element positioneras manuellt, som visas nedanför i avsnittet om manuell justering.

Undvikande av horisontell kollision

För vissa element, som sångtext eller ackordbeteckningar, vidgar MuseScore takter för att undvika kollisioner hellre än att knuffa undan elementen vertikalt.

Vertikal justering

MuseScore kommer också att försöka justera vissa element vertikalt så, att om ett element av en viss typ behöver justeras vertikalt för att undvika en kollision, kommer element av samma typ i samma notsystem att också justeras automatiskt. Element som alltid justeras vertikalt inkluderas sångtext och pedalmarkeringar. Dynamik och pilar kommer att justeras om de står direkt intill varandra, precis som pedalmarkeringar.

Ackordbeteckningar kan också justeras vertikalt om du atkiverar detta i stilinställningarna för ackordbeteckningar, genom att ange ett värde för Största förskjutning. Se Ackordbeteckningar för mer information.

Avaktivera auto-placera

Auto-placera gör normalt ett bra jobb med att undvika kollisioner och med att justera element. Och i fall där du vill placera ett element manuellt kan du i normala fall göra det direkt, utan att behöva avaktivera auto-placera (se manuell justering nedanför). Det kan dock finnas situationer där du kan vilja avaktivera auto-placera. Repetitionsbokstäver, till exempel, visas som standard ovanför voltas, men du kanske vill göra tvärtom för något specifikt fall där voltan redan hade förskjutits högre upp, och det då finns plats för en repetitionsbokstav undertill.

I detta fallet kommer, när auto-placera avaktiveras för repetitionsbokstäver, bokstaven kunna visas under voltan, medan voltan fortfarande hanteras automatiskt för att undvika kollisioner med noterna.

För att avaktivera auto-placera för ett element, markera det och avaktivera sedan inställningen Auto-placera i Egenskapspanelen.

Elementet kommer att återgå till sin standardposition (som bestäms av dess stilinställningar), och kommer inte att inkluderas i kollisionsdetektion med andra element. Att avaktivera auto-placera för ett element för också att det exkluderas från eventuell vertikal justering som annars skulle ha tillämpats.

Manuell justering

Oavsett om Auto-placera har flyttat ett element från dess standardposition eller inte, kan elementens position justeras manuellt, till exempel genom att dra dem, använda piltangenterna, eller Förskjutningsfälten i Egenskapspanelen. Se Justera element direkt för mer information.

MuseScore låter dig också utföra manuella justeringar som skulle resultera i kollisioner. I ovanstående exempel, om du drar repetitionsbokstaven nedanför voltan, kommer MuseScore att tillåta det och kommer automatiskt att ställa in Minsta avstånd för det elementet till ett negativt värde, vilket i praktiken tillåter kollision utan att avaktivera auto-placera.

Manuell justering

Element av samma typ kommer normalt att justeras mot varandra som standard, helt enkelt för att de har samma stilinställningar och därför samma förskjutningar. Auto-placera kan dock leda till att vissa av elementen flyttas längre från notraden än andra. Som beskrevs ovanför under Vertikal justering kommer MuseScore automatiskt att justera vissa typer av element. För andra elementtyper kan du justera dem manuellt genom att tilldela dem samma vertikala förskjutning.

För att göra detta, markera elementen du vill justera (t.ex. klicka på det första elementet, Shift+klicka på det sista), och öka eller minska sedan gradvis den vertikala förskjutningen i Egenskapspanelen. För att till exempel justera en serie tempomarkeringar ovanför notraden kommer du att behöva sätta deras vertikala förskjutningar till samma värde. För att säkerställa att de är justerade, och dessutom undvika kollisionerna som gör att auto-placera flyttar ett eller flera av dem till att börja med, kommer du att behöva ange förskjutningen till ett tillräckligt stort negativt värde.

MuseScore har ett antal partituromfattande inställningar för att styra den övergripande storleken för noterna och hur de fyller sidorna.
Nedanför går vi igenom dessa inställningar och Musescores algoritm. Dessa inställningar finns i fönstret "Sidinställningar", och i objekten runt den övre delen av "Stilfönstrets" vänstra vy: Format → Stil → Partitur, Sida, Storlek, System, Takter osv..
Det finns också ett antal sätt att åsidosätta standardinställningarna för att ändra de horisontella eller vertikala avstånden för individuella systemsidor, och dessa beskrivs i kapitlen System- och horisontellt avstånd och Sid- och vertikalt avstånd.

Se även Mallar och stilar om du använder funktionen Musescore-stämmor.

Sidinställningar

Inställningarna som styr den övergripande storleken för dina noter finns i Format→Sidinställningar.

Observera att enheterna i den här dialogrutan använder millimeter som standard, men du kan ändra till tum.

Sid- och marignalstorlekar

• Sidstorlek: välj från fördefinierade sidstorlekar
• Bredd: ange en egen bredd
• Height: ange en egen höjd
• Stående / Liggande: ange sidorientering
• Tvåsidig: bestämmer om marginaler såväl som Sidhuvud och sidfot kan ställas in oberoende för udda och jämna sidor

Standardstorlek för sidor är Letter i Nord- och Centralamerika, och A4 i de flesta andra länder.

• Udda sidmarginaler: ange övre, nedre, vänster och höger sidmarginaler för udda sidor
• Jämna sidmarginaler: ange övre, nedre, vänster och höger sidmarginaler för jämna sidor

Standardmarginaler är 15 mm, oavsett sidstorlek. Om Tvåsidig inte är aktiverat kommer bara inställningar för Udda sidmarginaler att användas.

Skala

Linjeavstånd (sp) : ändrar själva definitionen för linjeavstånd (sp). Se kapitlet Sidlayoutkoncept.

Se översikten ovanför för information om andra alternativ för storlek och utrymme, och de två kapitlen som tar upp individuella systemsidors specifika alternativ.

Åsidosättande alternativ för individuella objekt i ett partitur är tillgängliga:

• Varje textobjekt i ett partitur har storleksegenskapen "Matcha radstorlek" som en kryssruta, som kan väljas i Egenskapspanelen; se kapitlet Formatera text.
• Diverse profilers "stil för text inuti vissa objekttyper" har kryssrutor för "Matcha radstorlek" i Format → Stil → Textstil → (objekt i mittenvyn); se kapitlen Mallar och stilar och Formatera text.
• Varje bild i ett partitur har en kryssruta för egenskapen Använd notradens avståndsenhet som kan väljas i Egenskapspanelen; se Arbeta med bilder.

Andra inställningar

• Första sidnummer: Ange en siffra för när sidnumrering börjar (användbart om ditt partitur har till exempel en titelsida)
• Enhet: välj mellan tum och millimeter för värdena i dialogrutan

Åtgärder

Utöver standardknapparna OK och Avbryt innehåller dialogrutan också:

• Återställ alla sidinställningar till förval: återställer alla inställningar i dialogrutan till deras standardvärden
• Verkställ för alla stämmor: verkställ aktuella sidinställningar på alla individuella stämmor

Observera att i partitur för stora ensembler, där MuseScore automatiskt reducerar notradsstorleken för att kunna få plats med alla instrument på en enda sida, kommer sidinställningar återställas till standardradavståndet på 1,75 mm.

Stilinställningar

Det horisontella avståndet för noter, och det vertikala avståndet för notrader och system, styrs av stilinställningar.

Horisontellt avstånd

Detta avsnitt innehåller översikt; se System- och horisontellt avstånd för detaljer.

MuseScore bestämmer en första bredd för varje takt, baserat på noterna den innehåller, och beräknar sedan hur många takter som kan få plats i varje system, och sträcker sedan ut dessa takter så att alla system (förutom det sista, om så önskas) fyller utrymmet ända till höger marginal, som alternativet "marginaljustering" i ordbehandlingsprogram. Du kan inte ändra beteendet, men se åsidosättningsalternativ i System- och horisontellt utrymme.

Den första bredden för en takt bestäms av noterna den innehåller, samt ett antal stilinställningar som styr avståndet mellan noter och andra tecken. De flesta av inställningarna som påverkar horisontellt avstånd finns i Format→Stil→Takter. De viktigaste är:

• Minsta taktbredd: ange minsta bredd för en takt
• Minsta notavstånd: ange det minsta avståndet mellan två noter
• Avståndsproportioner: ange proportionerna för avståndet som tilldelas för ett notvärde jämfört med det ett steg kortare notvärdet

Standardavståndet på 1,5 innebär att varje notvärde tar upp 1,5 gånger så mycket utrymme som det ett steg kortare notvärdet. En halvnot tar alltså 1,5 gånger så mycket plats som en fjärdedelsnot, osv. Det minsta notavståndet specificeras det minsta avståndet som MuseScore kommer att tillåta mellan två noter, och detta anger det första avståndet för de kortaste notvärdena. Längre notvärden kommer alltid att ges mer utrymme enligt avståndsproportionerna, och när takter väl sträcks ut för att fylla sidbredden är det sannolikt att även de kortaste noterna inte kommer att vara så nära varandra som det minsta tillåtna avståndet. Minsta notavstånd och avståndsproportioner bestämmer tillsammans hur mycket utrymme som ges.

Som ett ytterkantsexempel använder den översta notraden ovanför en Avståndsproportion på 1,0, vilket gör att alla noter tar up lika mycket utrymme oavsett notvärde. Motsatt ytterkant i den nedersta notraden använder en proportion på 2,0, vilket för att noter sprids ut proportionerligt mot deras relativa notvärde, så att halvnoten tar upp dubbelt så mycket plats som en fjärdedelsnot. Detta kan användas när det är önskvärt att alla takter är lika breda. Värden nära standardinställningen på 1,5 fungerar bäst i de flesta fall. Ett aningen mindre värde möjliggör snävare utrymme, medan ett lite högre värde möjliggör större avstånd. Att minska eller öka det minsta notavståndet kommer också resultera i snävare eller större avstånd.

Om avståndsberäkningen leder till att vissa takter (som innehåller relativt få noter) blir mindre än den minsta taktbredden kommer extra utrymme att läggas till för att lyda minimuminställningen.

Det finns också många individuella inställningar i samma dialogruta för att styra specifika detaljer, som utfyllnad från Klav till taktart eller Taktstreck till prydnadsnot. Fler sådana inställningar läggs till med tiden, och deras innebörd hoppas vi är uppenbara.

Ytterligare relevanta stilinställningar finns i:

• Format→Stil→Partitur
  • Aktivera indrag för första notraden: aktivera för att använda indrag på den första notraden i partituret
  • Indrag för första notrad: bestäm storleken på indraget
• Format→Stil→Sida
  • Fyllnadströskel för sista notrad: bestämmer om den sista notraden i partituret ska fylla sidan till höger marginal

Vertikalt avstånd

Detta avsnitt innehåller översikt; se Sid- och vertikalt utrymme för detaljer.

MuseScore låter dig välja mellan två olika algoritmer för vertikalt avstånd.

I bpda algoritmer fyllar MuseScore sidorna med system på liknande sätt som det fyller notsystem med takter. Först bestämmer det en första storlek för varje system, sedan bestämmer det hur många system som får plats på varje sida, och sedan sprider det ut dessa system så att alla sidor fylls väl. Beroende på dina stilinställningar kan MuseScore bokstavligt talat fylla varje sida ner till undre marginalen, eller lämna ytterligare utrymme längst ner på vissa sidor om det skulle bli för stor spridning på noterna om sidan skulle fyllas fullständigt.

Skillnaderna mellan de två algoritmerna har att göra med hur spridningen för att fylla sidan utförs.

Om du väljer Avaktivera vertikal marginaljustering för notrader kommer avstånden mellan de olika notraderna i ett system vara lika stora, om det inte leder till kollisioner. Om MuseScore behöver sprida ut system med den här algoritmen för att fylla en sida kommer det alltid att göra det genom att lägga till avstånd mellan systemen, istället för inuti systemen. Detta ger konsekvent avstånd mellan notrader från ett system till nästa, men kan resultera i att avstånd mellan system kan vara mycket större än avståndet inuti dem, och det kommer oftast ge fula undermarginaler på sidor med bara ett system (eftersom notraderna inuti systemet inte kommer att spridas ut för att fylla sidan).

Standardinställningen är dock att Atkivera vertikal justering för notrad. När denna metod är vald kommer även avståndet mellan notrader inuti system att utvärderas för spridning. Detta ger en jämnare spridning överlag—avståndet mellan system kommer fortfarande att vara större än avståndet inuti dem, men inte lika mycket—och det undviker oftast fula undermarginaler på sidor med bara ett enda system (eftersom notraderna inuti systemet kan spridas för att fylla sidan).

De flesta inställningarna som styr de vertikala avstånden i ett partitur finns i Format→Stil→Sida. Det finns dock en relevant inställning i Format→Stil→Partitur.

• Minsta vertikala avstånd: ange det minsta avståndet som MuseScore kommer att tillåta mellan tecken nedanför en notrad eller system, och tecken ovanför nästa notrad eller systemet nedanför

Notmarginaler

Oavsett om vertikal justering är aktiverad eller inte kommer MuseScore att lägga till avstånd över den översta notraden och under den nedersta notraden på varje sida:

• Noters övre marginal: anger det minsta avståndet mellan sidans övre marginal och den översta notraden
• Noters nedre marginal: anger det minsta avståndet mellan sidans nedre marginal och den nedersta notraden

¤ Avstånd mellan notrader inuti system

Om du väljer Avaktivera vertikal justering för notrad finns det två inställningar som styr avstånd inuti system:

• Notradsavstånd: anger avståndet mellan notraderna för intilliggande instrument
• Pianoackoladavstånd: anger avståndet mellan notraderna i en pianoackolad (används dock för alla notrader som kopplas ihop av en vågig klammer).

Obs: även när du väljer Avaktivera vertikal justering för notrad kommer MuseScore ändå att lägga till mer avstånd mellan notrader när det är nödvändigt för att undvika kollisioner. För att framtvinga ett helt igenom konsekvent avstånd mellan notrader (och acceptera kollisionerna som medföljer), sätt det Minsta vertikala avståndet till ett stort negativt värde.

Om du väljer Aktivera vertikal justering inuti notrad finns det inte en enstaka inställning för notrads- eller ackoladavstånd. Istället väljer du ett antal godtagbara avstånd, och värden som styr hur mycket av det tillgängliga utrymmet MuseScore kommer att fylla genom att sprida ut system, jämfört med att sprida notrader (och hur mycket extra avstånd som behöver läggas till mellan grupper av notrader med olika klamrar). De relevanta inställningarna inkluderar:

• Minsta radavstånd: ange minsta avstånd mellan intilliggande notrader
• Största radavstånd: ange största avstånd mellan intilliggande notrader
• Största ackoladavstånd: ange största avstånd mellan intilliggande notrader i en ackolad
• Faktor för avstånd ovanför/nedanför rak klammer: ange extra avstånd för spridning mellan notradsgrupper med raka klamrar
• Faktor för avstånd ovanför/nedanför klammer: ange extra avstånd för spridning mellan notradsgrupper med klamrar

Avstånd mellan system

Både om vertikal justering för notrad är aktiverad eller avaktiverad kan du ange avstånd mellan system som ett intervall:

• Minsta systemavstånd: ange det minsta avståndet mellan intilliggande system
• Största systemavstånd: ange det största avståndet mellan intilliggande system

Om du dessutom väljer Aktivera vertikal justering för notrad finns det två till inställningar:

• Faktor för avstånd mellan system: ange extra avstånd för spridning mellan system
• Största avstånd för sidfyllning: den totala maximala spridningen

Egenskaper för notrad/stämma

Se huvudkapitlet Egenskaper för notrad/stämma.

Det finns också ett par notradsspecifika inställningar som påverkar storlek och avstånd. För att hitta dessa, högerklicka (Ctrl+klick) på en notrad och välj sedan Egenskaper för notrad/stämma. De relevanta inställningarna är:

• Liten notrad: anger radstorlek i procent, som specificeras i Format→Stil→Storlekar
• Skala: ange radstorlek till ett godtyckligt procenttal
• Extra avstånd ovanför notrad: bestämmer ett extraavstånd mellan notraden och ovanstående notrad

Algoritmen för horisontellt avstånd i MuseScore bestämmer bredden för varje takt, vilket i sin tur bestämmer hur många takter som får plats i ett system. Medan den ger bra resultat i många fall finns det också situationer där du kan ha skäl att åsidosätta detta, och ha färre eller fler takter i ett system, eller ha andra avstånd inuti systemet.

Funktioner

De huvudsakliga verktygen som används för att kontrollera system- och horisontellt avstånd beskrivs nedanför.

Systembrytningar

En systembrytning gör att MuseScore avslutar ett system efter en specifik takt eller horisontell ram, även om fler takter skulle få plats. För att infoga en systembrytning, markera en takt (eller annat element inuti den) eller en ram, och klicka sedan på ikonen Systembrytning i Layoutpaletten:

Du kan också använda kortkommandot Enter. Båda metoder för att lägga till brytningar fungerar i notinmatningsläget.

Efter att du lagt till en brytning kommer ikonen att visas ovanför takten du lade till den på:

Precis som med andra formateringselement visas systembrytningar i grått, och syns inte vid utskrift. Deras synlighet på skärmen kan avaktiveras från Egenskapspanelen.

Layout-sträckning

Du kan öka eller minska taktbredden, och innehållet kommer att sträckas ut proportionerligt. Den beräknade taktbredden multipliceras med en layoutsträckningsfaktor som du kan ange numeriskt för markerade takter, men du kan också använda kortkommandon för att öka eller minska sträckningen för markerade takter direkt, utan att behöva ange ett specifikt värde.

För att ändra layoutsträckningen direkt kan du markera en eller flera takter, och sedan använda ett av kommandona i Format→Avstånd:

• Öka avstånd: öka taktbredden (kortkommando })
• Minska avstånd: minska taktbredden (kortkommando {)
• Återställ avstånd: återställer taktbredden

För att ange layoutsträckningsvärdet numeriskt kan du markera en eller flera takter, och sedan ange Taktbredd i avsnittet Utseende i Egenskapspanelen.

Som du ser, om du bevakar inställningen, kommer varje tryck på } eller { öka eller minska värdet med 0,1.

Du kan också ange det här värdet för en enstaka takt genom att högerklicka på den, välja Taktegenskaper, och ange Avstånd i dialogrutan som öppnas.

Horisontella ramar

En horisontell ram är en behållare för en tom yta, text, eller bilder, som kan placeras mellan takter i ett partitur. Även om du kan placera text eller bilder inuti horisontella ramar (se Använda ramar för ytterligare innehåll) är de i huvudsak avsedda för att skapa tomma ytor inuti system; se nedanför.

För att lägga till en horisontell ram i ditt partitur, markera en takt och klicka sedan på ikonen__Infoga horisontell ram__ i Layoutpaletten:

Ramen kommer att infogas framför den markerade takten. Om takten ligger först i ett system kan ramen faktiskt visas i slutet av föregående system, om det finns plats.

Du kan också använda kommandona i menyn Infoga→Ramar.

Du kan sedan ändra bredden för ramen med Breddinställningen i Egenskapspanelen, eller genom att markera ramen och dra i dess handtag eller använda vänster och höger piltangenter för att ändra bedden. Tangentbordsjusteringar utförs i steg om 0,5 sp, eller 1,0 sp om du håller ner Ctrl (Cmd på Mac).

• Infoga horisontell ram: infogar en horisontell ram innan den markerade takten
• Bifoga horisontell ram: lägger till en horisontell ram i slutet av partituret

Behåll takter i samma system

För att hålla ihop takter, med syftet att bestämma om de passar i ett visst system eller inte, kan du markera dem och sedan klicka på ikonen Håll samman takter på samma system i Layoutpaletten:

När MuseScore bestämmer hur takter ska placeras på ett visst system, och det stöter på en sådan grupp och upptäcker att alla in får plats, kommer MuseScore att flytta hela gruppen till nästa system.

Uppgifter

Dessa funktioner kan användas på olika sätt, men det finns ett par uppgifter som är särskilt vanliga.

Placera färre takter i ett system

Det är alltid möjligt att ha färre takter i ett system än vad MuseScore placerar som standard. För att avsluta ett system på en särskild takt eller horisontell ram, markera den och lägg till en systembrytning.

Placera fler takter i ett system

Medan det inte alltid är fysiskt möjligt att få plats med fler takter i ett visst system på den aktuella sidan med aktuell notradsstorlek och avståndsinställningar—det kanske finns “för många noter” för att få plats utan överlapp—kan du minska bredden för markerade takter.

För att placera fler takter i ett system:

1. Markera och ta bort eventuella systembrytningar
2. Markera takterna som du vill kombinera på ett system
3. Minska avståndet för de markerade takterna tills de passar (t.ex. genom att trycka {)

Beroende på hur nära det var att de fick plats innan kan det behövas flera omgångar av Minska avstånd-åtgärder innan avståndet har reducerats tillräckligt för att alla ska få plats. Men det kan också vara så att det helt enkelt inte är möjigt utan att minska din sid- eller notradsstorlek, eller avståndsinställningar. Se Partiturstorlek och avstånd för mer information.

Ändra det relativa avståndet för takter inuti ett system

Standardavståndet är utformat för att se till att alla noter med ett visst notvärde i samma system tar upp lika mycket plats, om det inte behövs mer utrymme för att få plats för markeringar mellan specifika noter. Men det kan finnas fall där det är vettigt att öka avståndet i en eller flera takter, och därigenom minska avstånden i de andra (eller tvärtom).

För att ändra avståndet i en eller flera takter, markera dem och öka eller minska avståndet enligt stegen ovanför.

Skapa avstånd mellan takter

För att skapa avstånd mellan två takter, markera den andra takten och infoga och justera en horisontell ram enligt stegen ovanför.

Skapa avstånd i början eller slutet av ett system

För att skapa extra avstånd i början eller slutet av ett individuellt system, lägg till en horisontell ram. För det första systemet i ett partitur skapar stilinställningen Indrag för första systemet (i Format→Stil→Partitur) automatiskt ett avstånd. Se Partiturstorlek och avstånd för mer information. Du kanske vill skapa separata avsnitt med en "Avsnittsbrytning" istället, när du tänker på extra utrymme i slutet av ett individuellt system; se kapitlet Använd avsnitt för flera satser eller sånger.

För att lägga till avstånd i början av ett system, markera den första takten i systemet och infoga och justera en horisontell ram enligt stegen ovanför. Du kan också behöva placera en systembrytning på den sista takten i föregående system för att säkerställa att den horisontella ramen inte visas där istället.

För att lägga till avstånd i slutet av ett system, se först till att det inte finns en systembrytning i den sista takten, och markera sedan nästa takt och infoga en horisontell ram. Lägg sedan till en systembrytning till den horisontella ramen vid behov.

Justera bredden för det sista systemet

Det sista systemet i ett partitur kommer normalt att marginaljusteras till höger (sträckas ut för att fylla sidans bredd) om dess standardbredd överskrider Tröskel för sista system som sätts i Format→Stil→Sida. Se Partiturstorlek och avstånd för mer information. Detta ger i normala fall bra resultat, men det finns fall där det sista systemet fylls ut, men skulle sett bättre ut om det inte hade fyllts, och tvärtom.

I fall där systemet fylls, men du vill att det inte fylls, kan du öka tröskeln. Ett värde på 100 % innebär att det sista systemet aldrig fylls (eftersom dess bredd aldrig överskrider den tröskeln). På motsvarande sätt, om det sista systemet inte fylls, men du vill att det fylls, kan du då minska tröskeln. Ett värde på 0 % innebär att det sista systemet alltid fylls (eftersom dess bredd alltid överskrider den tröskeln).

I normala fall bör du dock välja ett tröskelvärde som klarar av framtida ändringar i partituret som kan resultera i fler eller färre takter i det sista systemet. Om till exempel ditt sista system nu har flera takter, och du tvingar det till att fyllas genom att sätta tröskeln till 0 %, kan det se fult ut om layouten ändras i framtiden och det sista systemet bara ha en takt. Eller om det sista systemet bara har en takt, och du tvingar det att inte fyllas genom att sätta tröskeln till 100 %, kan det se fult ut om layouten ändras i framtiden och det sista systemet sedan har flera takter. Därför är ett kompromissvärde oftast en bra idé.

Det är dock oftast ännu bättre att planera systembrytningar för att undvika att det sista systemet blir mindre fullt än övriga.

Gruppera takter

Som vi gick igenom i Partiturstorlek och avstånd försöker MuseScore placera så många takter som möjligt i varje system. Detta kan ibland resultera i att två eller flera musikaliskt relaterade takter delas upp över en systembrytning, där det skulle vara lättare att läsa om de hölls ihop på nästa system. Du skulle kunna lägga till en systembrytning på takten innan gruppen, men detta kan lika gärna vara kontraproduktivt om layouten ändras i framtiden och alla takter då skulle passa i det systemet. Vad du egentligen vill göra är att kunna ange att en grupp takter om möjligt ska hållas ihop, vare sig det innebär att de står kvar på det ursprungliga systemet eller att alla takter flyttas till nästa system.

I ett ordbehandlingsprogram kan ett &ldquot;icke-brytande blanksteg” användas för att hålla ihop två ord. Om båda orden passar på nuvarande rad beter sig ett icke-brytande blanksteg som ett vanligt blanksteg. Men om de två orden inte båda passar på en rad kommer radbrytningen att flytta båda tillsammans till nästa rad istället för att dela upp dem vid det icke-brytande blanksteget.

I MuseScore kan du använda ikonen Håll ihop takter på samma system i Layoutpaletten för att gruppera markerade takter på samma sätt. Dessa takter kommer ett behandlas som ett sammanhållet block när programmet bestämmer om de ska placeras på ena systemet eller nästa.

Observera att detta inte alltid låter dig få plats med fler takter i ett system än dina aktuella inställningar normalt skulle tillåta. Det talar bara om för MuseScore att det ska hålla ihop alla om det är möjligt.

Funktioner

Som vi beskriver i Vertikalt avstånd fyller MuseScore varje sida med så många system som får plats, utifrån givna partiturinställningar, och justerar sedan avstånden på varje sida enligt en av två olika algoritmer. Du kan också manuellt justera antalet system på en sida, eller avstånden mellan särskilda notrader eller system.

Sidbrytningar

En sidbrytning gör att MuseScore avslutar en sida efter ett givet system, även om fler system skulle få plats. För att infoga en sidbrytning, markera en takt eller ram och tryck antingen Ctrl+Enter (Cmd+Enter på Mac) eller klicka på ikonen *Sidbrytning** på Layoutpaletten:

Mellanrum

Ett mellanrum är ett formateringselement som du kan lägga till i en takt för att styra hur mycket utrymme det ska finnas över eller under den notraden. Mellanrum kan användas till att antingen ge mer eller mindre utrymme, och de kan användas både inom och mellan system.

För att lägga till mellanrum i ditt partitur, markera en takt och klicka sedan på lämplig ikon i Layoutpaletten:

Du kan också dra och släppta ett mellanrum från paletten till en takt i partituret.

När du har lagt till ett mellanrum kan du justera dess höjd genom att markera det och dra i handtagen, eller genom att använda Höjdinställningen i Egenskapspanelen. Det finns tre olika typer av mellanrum, och höjdinställningen påverkar partituret annorlunda beroende på mellanrumstyp:

• Mellanrum till notraden nedanför: säkerställ att det finns åtminstone angivet mellanrum under notraden
• Mellanrum till notraden ovanför: säkerställ att det finns åtminstone angivet mellanrum över notraden
• Radavstånd fixerat nedåt: säkerställ att det finns exakt angivet mellanrum under notraden

I samtliga fall används mellanrummen inuti ett system när de läggs till mellan notrader. Dessutom används Mellanrum till notraden nedanför eller Radavstånd fixerat nedåt mellan system när de läggs till den nedersta notraden i ett system, och ett Mellanrum till notraden ovanför används mellan system när det läggs till den översta notraden i ett system.

Vertikala ramar

En vertikal ram är en behållare för en tom yta, text eller bilder som kan placeras mellan system i ett partitur. Även om vertikala ramar kan lämnas tomma, och därmed fungera på ett sätt som liknar mellanrum, är huvudsyftet med vertikala ramar att lägga till text eller bilder. För mer information, se Använda ramar för ytterligare innehåll.

Systemavskiljare

I ensemblemusik där flera system får plats på samma sida är det vanligt att använda ett par diagonala streck för att göra det tydligt var system delas upp.

MuseScore kan lägga till dessa automatiskt via inställningar i Format→Stil→System. Du kan aktivera Vänster och Höger avskiljare oberoende av varandra. För endera kan du anpassa ett antal inställningar:

• Symbol: välj mellan Systemavskiljare, Lång systemavskiljare eller Extra lång systemavskiljare
• Horisontell förskjutning: avstånd från standardposition (justerad mot sidmarginalen)
• Vertikal förskjutning: avstånd från standardposition (halvvägspunkt mellan system)

Åtgärder

Funktionen som beskrevs ovanför kan användas för att antal vanliga åtgärder.

Placera färre system på en sida

För att placera färre system på en sida, lägg till en sidbrytning till systemet eller ramen som du vill ska vara det sista på sidan.

Placera fler system på en sida

Precis som med horisontella mellanrum är det i vissa fall inte möjligt att få plats med fler system på en sida än dina nuvarande inställningar tillåter. Så du kan också överväga en mindre notradsstorlek, minska minsta systemavstånd för hela partituret, eller andra stiländringar. I vissa fall kan det dock vara möjligt att få plats med fler system på en sida genom att manuellt minska avståndet mellan vissa system.

För att minska avståndet mellan två system, lägg till ett Radavstånd fixerat nedåt till den nedersta notraden i det övre systemet och justera dess höjd efter behov. Om den reduktionen tillåter ett ytterligare system att få plats på sidan kommer det att ske automatiskt.

Justera mellanrum för nästan tomma sidor

MuseScore sprider normalt ut system och notrader för att fylla en sida (se Vertikalt avstånd för mer information). Oavsett om du aktiverar eller avaktiverar vertikal justering kan dock sidor som nästan är tomma ändå se konstiga ut. Detta är särskilt vanligt för den sista partitursidan, där det kan ha funnits plats för fler system.

I många fall får du bäst resultat genom att planera system- och/eller sidbrytningar genom partituret för att undvika sidor som nästan är tomma. Men i fall där detta inte går att undvika kommer du att behöva bestämma var du vill ha extra avstånd—allt längst ner på sidan, jämnt fördelat överst och nederst på sidan, fördelat mellan systemen, eller fördelat mellan notraderna inom systemen såväl som mellan notraderna mellan systemen.

För att framtvinga allt extraavstånd längst ner på sidan är en lösning att lägga till ett Mellanrum till notraden nedanför under det sista systemet, och justera dess höjd tills avståndet blir rätt. En annan lösning är att minska antingen Största systemavstånd eller Största avstånd för att fylla sidan (se Vertikalt avstånd). Dessa inställningar kan även påverka andra sidor, men i de flesta fall kommer de bara vara relevanta för särskilt tomma sidor.

För att framtvinga lite utrymme överst på sidan kan du lägga till ett Mellanrum till notraden ovanför ovanför det första systemet.

För att ändra fördelning av avstånd mellan system och notrader inuti system, se till att Aktivera vertikal justering av notrader är aktiverat i Format→Stil→Sida, och justera sedan Avståndsfaktor mellan system. Ett värde på 1,0 betyder att avstånd är jämnt fördelat inuti och mellan system. Större värden betyder att mer av det tillgängliga avståndet kommer att användas mellan system, istället för inuti dem.

Justera mellanrum mellan specifika system

För att lägga tillmellanrum mellan två system, lägg till ett Mellanrum till notraden nedanför till den nedersta notraden i det övre systemet, eller ett Mellanrum till notraden ovanför till den översta notraden i det nedre systemet.

Justera mellanrum mellan vissa notrader

För att lägga till mellanrum mellan vissa notrader inuti ett enda system, lägg till ett Mellanrum till notraden nedanför till den övre notraden, eller ett Mellanrum till notraden ovanför till den nedre notraden.

För att lägga till mellanrum mellan vissa notrader i alla system—som att separera pianoackompanjemanget från röstnoterna i ett körpartitur&mdash:högerklicka på den nedre notraden, välj Egenskaper för notrad/stämma, och öka inställningen Extra avstånd ovanför notrad.

Översikt

En ram är en rektangulär yta i partituret där ett eller flera textobjekt eller bilder kan placeras. I partiturfönstret markeras sidorna av rame nmed prickade linjer (dessa syns inte vid utskrift).

En ram kan vara en av tre typer:

• Vertikal ram: En rektangel med full bredd som infogas före det första systemet, efter det sista systemet eller mellan system. Den kan innehålla flera textobjekt och/eller bilder.
• Textram: En rektangel med full bredd som infogas före det första systemet, efter det sista systemet eller mellan system. Den får bara innehålla ett textobjekt.
• Horisontell ram: En rektangel mellan två takter som kan innehålla flera textobjekt och/eller bilder.

Obs: Även om du kan använda ramar för att skapa extra avstånd mellan system är det bäst att använda mellanrum för det ändamålet.

Användningsområden för ramar

Ramar kan användas för att

• Visa titel, undertitel, kompositör, arrangör, textförfattare osv., längst upp i ett partitur. Detta sker automatiskt för nya partitur om du fyller i relevanta detaljer på sida 2 i dialogrutan Nytt partitur.
• Visa detaljer om satser i ett partitur.
• Visa sångtext i slutet av en sång.
• Skapa en tom yta före en code

och så vidare.

Infoga ramar mellan eller före/efter system

Textramar

En textram är en rektangel med full bredd som placeras antingen före det första systemet eller efter det sista, eller mellan system. Endast ett textblock kan läggas till i ramen. Ramens höjd justeras automatiskt till höjden av textblocket inuti.

Infoga en textram

1. Markera en takt eller en ram
2. Använd en av följande metoder:
   • Från menyraden, välj Infoga→Ramar→Infoga textram
   • I Layoutpaletten, klicka på ikonen "Infoga textram"
   • Använd ett eget kortkommando för "Infoga textram" (du kan ställa in detta i dialogrutan Inställningar: Kortkommandon).

Om den markerade takten är den första i systemet kommer ramen helt enkelt infogas ovanför systemet. Om den markerade takten är någon annan än den första kommer ramen att inleda ett nytt system, och ramen kommer att visas ovanför det.

Infoga text

För att infoga ett textblock i textramen:

1. Dubbelklicka på ramen; eller högerklicka på ramen och välj Redigera element; eller markera ramen och använd kortkommandot F2, eller Alt+Shift+E.
2. Skriv din text.

Texten har stilen "Ram" som standard, men du kan ändra detta från “Textstil” på Textfliken i Egenskapspanelen. Du kan också använda teckenformatering på det normala sättet.

Vertikala ramar

En vertikal ram är en rektangel med full bredd som placeras antingen före det första systemet eller efter det sista systemet, eller mellan system. Flera textblock och/eller bilder kan läggas till i ramen.

Infoga en vertikal ram

1. Markera en takt eller en ram
2. Använd en av följande metoder:
   • Från menyraden, välj Infoga→Ramar→Infoga vertikal ram
   • I Layoutpaletten, klicka på ikonen "Infoga vertikal ram"
   • Använd ett eget kortkommando för "Infoga vertikal ram" (du kan ställa in detta i dialogrutan Inställningar: Kortkommandon).

Om den markerade takten är den första i systemet kommer ramen helt enkelt infogas ovanför systemet. Om den markerade takten är någon annan än den första kommer ramen att inleda ett nytt system och visas ovanför det.

Infoga text

För att infoga ett textblock i den vertikala ramen, använd en av följande metoder:

• Högerklicka på ramen, välj Infoga, och välj sedan ett av alternativen (Text, Titel, Undertitel, Kompositör, Textförfattare, Stämnamn).
• Markera ramen och, från menyraden, välj Infoga→Text. Välj sedan en av de första fem alternativen (Text, Titel, Undertitel, Kompositör, Textförfattare, Stämnamn).
• Markera ramen och använd kortkommandon för att lägga till lämpliga textblock (du kan ställa in dessa i dialogrutan Inställningar: Kortkommandon).

Infoga en bild

1. Högerklicka på den vertikala ramen
2. Välj Infoga→Bild
3. Sök efter och infoga bilden från fönstret “Infoga bild”.

Storlek

Den vertikala ramens höjd justeras automatiskt till höjden av textblocken inuti. Men du kan åsidosätta detta genom att använda “Höjd” på fliken Vertikal ram i verktygsfältet Egenskaper.

Position och justering av innehåll

Positionen för ett textobjekt som ligger direkt mot kanten i en vertikal ram/textram kan ändras genom att justera den relevanta marginalen (över/under/vänster/höger) på fliken Vertikal ram i Egenskapspanelen.

Exempel: Ett textobjekt som justerats till vänster- och överkant kommer att knuffas bort från respektive kant genom att öka "Vänster marginal" och/eller "Övre marginal", och så vidare.

Mellanrum

På fliken Vertikal ram eller Textram i Egenskapspanelen, justera “Mellanrum ovanför” och “Mellanrum nedanför” för att skapa extra mellanrum ovanför/nedanför ramen.

Infoga ramar mellan takter

Horisontella ramar

En horisontell ram används för att skapa mellanrum mellan takterna i ett visst system, med valfritt text- och/eller bildinnehåll.

Infoga en horisontell ram

1. Markera en takt.
2. Använd en av följande metoder:
   • Från menyraden, välj Infoga→Ramar→Infoga horisontell ram
   • I Layoutpaletten, klicka på ikonen “Infoga horisontell ram”
   • Använd ett eget kortkommando för “Infoga horisontell ram” (du kan ställa in detta i dialogrutan Inställningar: Kortkommandon).

Raman infogas mellan den markerade takten och den efterföljande.

Infoga text

För att infoga ett textblock i en horisontell ram, högerklicka på ramen och välj Infoga→Text.

Infoga en bild

1. Högerklicka på den horisontella ramen
2. Välj Infoga→Bild
3. Sök efter och infoga bilden från fönstret “Infoga bild”.

Storlek

Du kan justera ramens bredd på fliken Horisontell ram i Egenskapspanelen.

Mellanrum

Du kan justera mellanrum på endera sida av den horisontella ramen genom att använda “Vänster mellanrum” och “Höger mellanrum” på fliken Horisontell ram i Egenskapspanelen.

Andra egenskaper för horisontell ram

• Visa klamrar, klaver och tonarter i nästa takt

Se även

• Infoga takter i en ram

Bilder kan läggas till i partitur genom att fästa dem vid partiturobjekt eller i ramar.

Följande bildformat stöds: SVG (*.svg), PNG (*.png), JPEG (*.jpg och *.jpeg), bitmap (*.bmp), och TIFF (*.tif och *.tiff).

Anmärkningar: (1) SVG är det bildformat vi rekommenderar i första hand, eftersom det låter dig justera bildstorleken utan att detaljer går förlorade. Observera att skuggning, suddighet, klipp eller maskning inte stöds. (2) PNG stödjer genomskinlighet. (3) Formaten GIF (*.gif), WebP (*.webp) och X PixMap (*.xpm) stöds inte.

Importera bilder

För att infoga en bild i en vertikal eller horisontell ram:

1. Högerklocka på ramen
2. Välj Infoga→Bild
3. SÖk efter och infoga bilden från fönstret “Infoga bild”.

Obs: Den metoden tillåter i skrivande stund inte Bitmap (*.bmp) eller TIFF (*.tif och *.tiff), men se nedanför.

För att fästa en bild vid ett partiturobjekt:

• Dra bildfilen från utanför MuseScore och släpp den antingen i en vertikal eller horisontell ram, eller på en not, paus eller takt.

Obs: Använd den senare metoden för mindre bilder som ska associeras med notrader, som symboler.

Spara bilder till paletter

För att spara en importerad bild till en palett, se Lägg till element från partituret.

Kopiera importerade bilder

När en bild har importerats till partituret kan den kopieras/klippas ut och klistras in på en annan plats, såsom en ram, not eller paus, med standardkommandon och standardprocedur (se Kopiera och klistra in).

Justera bilder

Ändra bildens höjd/bredd

Markera bilden och använd endera av följande metoder:

• Dra i endera av bildens justeringshandtag.
• Redigera “Bildens höjd/bredd” i avsnittet Bild i Egenskapspanelen.

Så länge som hänglåssymbolen är aktiv (blåfärgad i Egenskaper: Bild) kommer bildproportionerna (höjd/bredd) bevaras. Om du vill justera en sida oberoende av den andra, klicka på hänglåset för att bryta låsningen (gråfärgad).

Skala bild

För att skala en bild till höjden av den omslutande ramen:

1. Justera ramen till önskad höjd
2. Kryssa för “Skala till ramstorlek” i avsnittet Bild i Egenskapspanelen.

Så länge som “Skala till ramstorlek” är ikryssad kommer bildstorleken att följa ramens höjd.

Justera bildens position

Bilden kan flyttas genom att dra eller justera horisontell/vertikal förskjutning i avsnittet Utseende på Egenskapspanelen. Ctrl+R återställer bilden till dess standardpositionering.

Bildegenskaper

Bildegenskaperna för en markerad bild kan justeras i avsnittet Bild på Egenskapspanelen.

• Bildhöjd / Hänglås / Bildbredd: Justera dimensionerna för bild. Hänglåset, som är aktivt som standard, säkerställer att önskad bildproportion (höjd/bredd) bevaras.
• Skala till ramstorlek: Se Skala bild (ovanför).

• Använd notradens avståndsenhet: När alternativet är ikryssat (standardinställning) skalas bilden automatiskt och proportionerligt till Skalningsinställningen i Format→Sidinställningar, och använder notradens avståndsenhet, sp. Om alternativet är urkryssat använder bilden mm, och skalas inte proportionerligt. Se Sidlayoutkoncept.

  
  Den här symbolen är 4sp hög, så den passar perfekt i mellanrummet mellan den översta och nedersta linjen i en notrad med fem linjer. Dess "Använd notradens avståndsenhet"-alternativ är ikryssat, så den skalas proportionerligt.

Se även

• Använda paletterna för information om hur du använder palettobjekt.

Översikt

Ett satsslut används för att dela upp ett partitur i separata delar, vilket kan vara nödvändigt för till exempel en musiksvit.

I följande partiturexempel finns ett satsslut i slutet av det första systemet, följt av en textram som visar titeln för nästa sats.

Funktioner

Ett satsslut har följande funktioner:

• Takten efter satsslutet kommer att inleda ett nytt system (som en systembrytning)
• En justerbar paus i uppspelning mellan satserna
• Ett alternativ för att starta om taktnumrering
• Ett alternativ för att visa långa instrumentnamn (som vid början av ett stycke).

Dessa alternativ beskrivs i Egenskaper för satsslut (nedanför).

Takt- och tonarter

Om början av en ny sats också ändrar takt- eller tonarter visas ingen påminnande takt- eller tonart i slutet av föregående sats.

Infoga satsslut

För att infoga ett satsslut, markera en takt eller ett taktstreck (eller något annat element i takten), och klicka sedan på ikonen Satsslut i Layoutpaletten. Du kan ersätta den sista åtgärden med ett anpassat kortkommando om du vill (se Inställningar: Kortkommandon).

Egenskaper för satsslut

Följande egenskaper för satsslut kan justeras från elementet Satsslut på Egenskapspanelen:

Pausa

För att justera uppspelningspausen efter ett satsslut: markera satsslutet och redigera “Pausa innan nytt avsnitt börjar”.

Instrumentnamn

För att visa de långa instrumentnamnen på det första systemet efter ett satsslut: markera satsslutet och kontrollera att “Börja nytt avsnitt med långa instrumentnamn” är ibockat.

Taktsiffror

För att börja om taktnumrering efter ett satsslut: markera satsslutet och kontrollera att “Nollställ taktsiffror för nytt avsnitt” är ibockat.

Ytterligare inställningar för taktnummervisning finns i dialogrutan Taktegenskaper.