Enkla uppspelningsfunktioner kan användas från verktygsfältet för uppspelning längst upp till höger i programfönstret, ikonerna från vänster till höger. Ikonerna är:
Docka ur verktygsfältet för att visa Uppspelningspanelen för ytterligare kontroller. Se avsnittet "Uppspelningsposition och uppspelningstempo".
Anmärkningar: (1) Om inget har markerats när du trycker på Spela kommer uppspelningen återvända till platsen där den senast stoppades; om ingen uppspelning har gjorts än börjar uppspelningen från partiturets början. (2) Knappen Spela ändras till en "stopp"-ikon under uppspelning.
För att spola tillbaka uppspelningen, klicka på ikonen Spola tillbaka på verktygsfältet för uppspelning. "Spola tillbaka" flyttar tillbaka uppspelningen till partiturets början; eller, vid slingad uppspelning, början av slingan.
För slingad uppspelning av en del av noterna:
I exemplet nedanför kommer uppspelningen upprepa de två markerade takterna för Violin 2 och Viola, området som märkts ut med de blåa flaggorna. Använd knappen "Spela slinga" för att sätta upprepningen på eller av.
För att automatiskt lägga till hörbara metronomtick till uppspelningen, använd knappen metronom.
Antalet tick som läggs till varje takt bestäms av
Följande logik följs.
För sammansatta taktarter (6/8, 9/8 m.fl) delas den övre siffran i taktarten på tre, och detta blir antalet slag i varje takt. 6 = två, 9 = tre, 12 = fyra. Ett tick läggs till för varje slag. Två ytterligare tick per slag läggs till i passager där det resulterande uppspelningstempot i takten understiger 60 slag per minut. I det här fallet är "60" inte det som visas i uppspelningskontrollernas/-panelens övre högra hörns metronomsymbol.
Ovanför visas en demonstration av hur metronomen hanterar sammansatta taktarter. Demonstrationsfilen finns tillgänglig i avsnittet Externa länkar. För en takt som använder 9/8 där det finns en skriven tempoangivelse där punkterad fjärdedelsnot ♩ . = 59, och uppspelningstempots reglage är satt till 100 %, läggs nio tick till. Angivelsen åttondelsnot ♪ = 179 skapar ett identiskt resultat. Om däremot en takt som använder 9/8 har en skriven tempoangivelse där en punkterad fjärdedelsnot ♩ . = 60, och uppspelningstempots reglage är satt till 100 %, läggs tre tick till. Angivelsen åttondelsnot ♪ = 180 skapar ett identiskt resultat. Att sänka uppspelningstempots reglage till 90 % skapar nio tick i den takten.
Standardmetronomen använder MS Basic. Den har två tickljud, ett högt stämt tick (T1) och ett lågt stämt tick (T2). T1 används för taktens första tick, och T2 används för alla andra tick. Alternativa ljudkällor kan väljas i Mixern, där T1 exempelvis kan spela noten E5 och T2 spelar F5.
Dessa tick läggs till i eventuella exporterade ljudfiler. För mer kontroll över ticken i ljudfilen, eller under uppspelning, testa dessa:
Den aktuella uppspelningspositionen visas av två räknare till höger om uppspelningskontrollerna. En visar positionen i förfluten tid, den andra i takter och slag (se bild i översikten). För att hoppa till en tidsstämpel eller takt eller slag manuellt, klicka på en räknare och skriv in ett nummer.
Objektet längst till höger är uppspelningstempo. Det visar vad tempot skulle ha varit i fjärdedelsnoter per minut vid nuvarande markörposition. Det är inte en exakt återspegling av utskrivna tempoangivelser i partituret. Dess "fjärdedelsnot" är inte kopplad till partiturets tempo.
För att visa ytterligare kontroller, docka ur verktygsfältet. Klicka och håll nere de "6 prickarna", dra sedan bort från den övre högre delen av MuseScore-skärmen och släpp; se kapitlet Verktygsfält och fönster:Docka och docka ur paneler. Urdockade verktygsfält expanderar automatiskt till en mindre Uppspelningspanel som har två reglage. Det övre reglaget visar aktuell uppspelningsposition, och det nedre reglaget visar uppspelningstempo. Uppspelningstempot åsidosätter partiturets tempo tillfälligt; inställningen för skrivna tempoangivelser i partituret ändras inte. Att återställa reglaget till standardpositionen, 100 %, återställer tempot till det som är skrivet i partituret.
I skärmbildsexemplet som visas ovanför är cirkeln i det övre reglaget aktuell uppspelningsposition en tredjedel från vänster, vilket innebär att det är ungefär en tredjedel in i partituret. Cirkeln i det nedre reglaget uppspelningstempo har justerats en aning till höger om standardpositionen. Den visar 130 %, vilket innebär att uppspelningstempot ökats till 130 % av angivet tempo. Det angivna tempot är en fjärdedelsnot = 60, och har tilldelats en Tempoangivelse som inte visas i bilden. Den övre högra metronomsymbolen visas fjärdedelsnot = 78, vilket innebär att det skulle ha spelats 78 fjärdedelsnoter per minut vid den aktuella markörpositionen.
För att tillfälligt ändra uppspelningstempot, gör endera:
Redigera Uppspelningstempo. Det kan justeras i 1 %-steg. I bilden nedanför kommer uppspelningstempot att vara 96 % av aktuell metronomhastighet
Klicka på inställningsknappen (kugghjul) i verktygsfältet för uppspelning för att visa följande kontroller:
Du kan kryssa i och ur dessa alternativ som du själv vill.
Aktivera MIDI-indata för att skriva musik i ditt partitur med en ansluten MIDI-enhet (ett klaver eller trummaskin) under uppspelning. Se Arbete med MIDI för detaljinformation.
Bocka av alternativet om du vill att uppspelningen ska ignorera upprepningsanvisningar i partituret.
Bocka av alternativet om du vill att uppspelningen ska ignorera ackordbeteckningar i partituret.
När alternativet bockas för kommer partiturvyn att följa uppspelningen; bocka av om du vill att vyn ska ligga still.
Demonstrationsfil för metronomtick: https://musescore.org/en/node/357722#comment-1220561
Mixern låter dig
justera volym och panorering, och göra andra justeringar för uppspelningen av varje notrad.
Mixern är uppdelad i ett antal färgkodade kanalremsor:
Du kan visa/dölja mixern genom att:
Obs: Om instrumentkanalremsorna inte är i samma ordning som instrumenten i partituret, testa att stänga och öppna Mixern på nytt.
En kanalremsa har följande kontroller (fallande lista):
Klicka på ikonen med tre prickar längst upp till höger i Mixerpanelen för att visa/dölja en kontroll. Du kan till exempel dölja volymreglagen för att spara vertikalt utrymme på skärmen för att se mer av partituret.
Raden märkt Ljud visar den virtuella instrumentuppsättningen som används i varje spår. Detta kan vara antingen ett SoundFont (.sf2,.sf3) som MS Basic, ett VST-instrument (VSTi), eller ett Muse Sound. Om du har valt ett särskilt ljud från en instrumentuppsättning kommer ljudets namn att visas, istället för instrumentuppsättningens namn.
Obs: Detta ändrar instrumentets ljud, men påverkar inte instrumentets notation. Om du vill att även notraden uppdateras, med exempelvis lämplig transponering och klavändringar, se Välj instrument.
Från och med MuseScore 4.2 är det nu möjligt att använda den här metoden för att använda individuella ljud från ett SoundFont. Om du använder en äldre version av MuseScore 4, använd den workaround som beskrivs i SoundFonts.
SFZ-filer stöds, men endast genom att använda VST-sampling; se SoundFonts.
Varje rad (fack) under Audio FX låter dig lägga till en ytterligare VST-effekt eller Muse Reverb (en inbyggd effekt). Ljud behandlas per Audio FX i fallande ordning.
Detta avaktiverar insticksprogrammet utan att ta bort det från mixern.
Muse Reverb är MuseScores inbyggda ekoenhet. En viss mängd av eko läggs till som standard för varje instrument—du kan justera mängden för varje kanal genom att använda Aux sänderrattarna bredvid de blåa knapparna märkta "Reverb". Effekten kan sättas på/av för varje kanal genom att klicka på motsvarande knappar. Du kan också justera Muse Reverb-volymen genom att använda __Aux__1-reglaget.
Varje rad (fack) under Aux sänder justerar hur mycket av en motsvarande Aux-kanals effekt(er) används för ljudet som skapas för ett instrument.
Det finns två Aux sänder, som motsvarar de två auxiliärkanalerna:
Auxiliärkanalerna är särskilda kanaler för att förenkla bruk av ljudeffekter. Du kan ställa in ljudeffekter (Audio FX) i en Aux-kanal och sedan använda dem på flera instrument.
Det finns upp till två Aux-kanaler i varje partitur:
Som standard är auxiliärkanalerna dolda. För att visa/dölja en auxiliärkanal:
Processen är densamma som när du lägger till Audio FX för en instrumentkanal; se För att lägga till Audio FX.
Om det bara finns ett Audio FX i en Aux-kanal kommer kanalremsan och dess motsvarande Aux sänder märkas med samma namn som ljudeffekten. Om det finns fler än en märks de Aux 1 och Aux 2. Du kan behöva spara och öppna partituret igen för att märkningen ska uppdateras.
Auxiliärkanalremsor har volymreglage. Dessa ändrar volymen för effekten för alla kanalremsor med motsvarande Aux sänder aktiverad. Se det som att ange maximal volym för effekten/-erna som en instrumentkanal kan använda.
För att justera hur mycket effekt från en Aux-kanal som verkställs för varje instrument, använd ratten för motsvarande Aux sänder-rad (fack) för det instrumentets kanalremsa; se [Aux sänder](#aux sends).
MuseScore använder virtuella instrument för att skapa ljud för uppspelning. SoundFont-filer (.sf2, .sf3) är et av formaten som stöds. En sf2- eller sf3-fil innehåller all ljuddata för ett eller flera virtuella instrument.
MuseScore inkluderar sitt egna inbyggda SoundFont, MS Basic, som innehåller de flesta instrumentljud du behöver för att spela upp dina partitur.
Du kan också lägga till och använda egna SoundFonts—det finns många gratis online. Se även listan i SoundFonts and SFZ files (MS3-handboken; saknar svensk översättning).
När du har laddat ned ett SoundFont till din dator finns det två sätt att installera det i MuseScore 4:
En dialogruta bör visas som erbjuder att installera SoundFont-filen på korrekt plats.
Det är också möjligt att installera SoundFont-filer manuellt till korrekt plats. Som standard är den platsen ~/Dokument/MuseScore4/SoundFonts, där ~ (tilde) representerar din hemmapp. Den fullständiga sökvägen för den platsen är:
C:\Användare\ANVÄNDARNAMN\Dokument\MuseScore4\SoundFonts
/Användare/ANVÄNDARNAMN/Dokument/MuseScore4/SoundFonts
/home/ANVÄNDARNAMN/Dokument/MuseScore4/SoundFonts
SoundFont-filer som placeras i denna mapp kommer automatiskt att kunna användas i MuseScore.
Det är också möjligt att ange andra platser att lagra SoundFont-filer på istället för—eller utöver—standardplatsen som nämns ovanför. SoundFont-filer placerade på en sådan angiven plats kommer att kunna användas i MuseScore.
För att ange en alternativ plats för SoundFont-filer:
När ett SoundFont har installerat använder du det i MuseScore på det här sättet:
Från MuseScore 4.2 är det möjligt att välja ett specifikt ljud från SoundFont:et. Standardinställningen Välj automatiskt instruerar MuseScore att använda ljud som matchar partiturets instrument.
På vissa instrument (exempelvis Violin) medan du använder *MS Basic**, skapar verbala artikulationstextobjekt (som ***legato, pizz., arco***) endast korrekt uppspelning om Välj automatiskt väljs; se musescore på github. Därför är det bäst att ändra Musescore-instrumentet; se kapitlet Skapa ditt partitur : Ändra instrument efter att partituret skapats. Välj automatiskt fungerar bara med SoundFonts som lyder standarden General MIDI; se kapitlet SoundFonts and SFZ files: soundfonts i handboken för Musescore 3 (saknar svensk översättning).
Nedanför visas soundfont-val i MuseScore 4.1.1.
Som nämndes ovanför återinförde MuseScore 4.2 möjligheten att välja individuella ljud inuti ett SoundFont.
Innan MuseScore 4.2 kunde du bara rätta dig efter det automatiska valet, eller använda en workaround där varje individuellt ljud paketerades till en separat SoundFont-fil. En specialversion av MS Basic skapades för det ändamålet. För andra SoundFonts kunde du dela upp dem i individuella ljudfiler med ett gratisverktyg som sf2-split eller SF2 Splitter. För VST kunde du använda en VST-samplare som Sforzando, FluidSynthVST, eller juicysfplugin.
Detta är möjligt med tredjepartsprogram som Polyphone. För mer information, se även Soundfont, MIDI velocity and instruments.xml (Handboken för utvecklare).
För att avinstallera ett SoundFont, öppna mappen där filen är installerad och ta bort den.
Användare av MuseScore 3.6 och äldre kanske är vana vid att använda spelaren Zerberus, som har stöd för filformatet .sfz. När vi byggde ett nytt system som nu stödjer VST-instrument måste vi göra vissa ändringar som krävde att vi tog bort Zerberus, såväl som Synthesizer från äldre versioner av MuseScore. Därför har viss funktionalitet förlorats på vägen, inklusive möjligheten att mappa specifika instrumentljud som pizzicato och tremolo till specifika MIDI-kanaler. Vår högsta prioritet i kommande versioner av MuseScore 4 är att återigen stödja den funktionaliteten för VST, SoundFonts och biblioteken Muse Sounds. Användare som använder sig uteslutande av att mappa .sfz-ljud till specifika anvisningar rekommenderas att fortsätta använda äldre versioner av MuseScore tills vi återaktiverar funktionerna i MuseScore 4. Det är värt att nämna att de nya systemen som vi planerar kommer att vara mycket mer flexibla, lättare att använda, och mer kraftfulla än vad som fanns i MuseScore 3.
För de som vill fortsätta att använda SFZ-ljud i MuseScore 4 skulle bra alternativ som använder öppen källkod för Windows och macOS vara VST-samplarna Sfizz eller Sforzando, båda med stöd för att spela upp SFZ. I nuläget kan SFZ inte användas i MuseScore 4 för Linux.
Alternativ till soundfonts:
Muse Sounds is a library of sophisticated plugins that provide realistic playback for MuseScore Studio.
On Windows and macOS, Muse Sounds are installed via the Muse Hub utility, which can also be used to install MuseScore Studio. If you don't have Muse Hub yet you can download it for free from musehub.com.
Once installed, Muse Hub is found in the Windows system tray (shortcut Win+B to focus), or the macOS menu bar (press VO+M twice to focus while VoiceOver is running).
When Muse Hub is open, click Get under any sound you’d like to have in your library, and it will begin downloading and installing right away.
Muse Hub also contains a range of effects plugins. Download and install these from the Effects tab.
Once a plugin is fully downloaded, it will appear in the Mixer the next time you launch MuseScore Studio.
On Linux, Muse Sounds are installed via Muse Sounds Manager, which you can download from musescore.org as a DEB or RPM package for 64-bit Intel/AMD architectures (not ARM currently).
When Muse Sounds Manager is open, click Get under any sound you’d like to have in your library, and it will begin downloading and installing right away.
Once a plugin is fully downloaded, it will appear in the Mixer the next time you launch MuseScore Studio.
Any Muse Sounds plugins you’ve downloaded will be automatically assigned to the appropriate instruments in your score.
You can tell MuseScore Studio to always use available Muse Sounds plugins via the Playback Setup dialog.
The Muse Sounds playback profile will ensure that all Muse Sounds plugins will be assigned to every available instrument in your score. You can also manually assign a Muse Sounds plugin to a single instrument via the Mixer. This can be helpful for scores with more than one instrument, where you may wish to combine Muse Sounds plugins with other VSTs or Soundfonts.
Muse Sounds currently supports the following instruments:
Any instruments not supported by Muse Sounds will remain assigned to MS Basic by default.
Ljudflaggor är tillgängliga från MuseScore Studio 4.3
Ljudflaggor kan läggas till som notradstext för att komma åt ytterligare ljud och speltekniker för Muse Sounds-instrument. Du kan ladda ned alla Muse Sounds-instrument, som är gratis (och, snart, fler ljud från världens främsta ljudutvecklare) via Muse Hub.
När du lägger till en ljudflagga (bild nedanför) påverkas uppspelningen för hela instrument från den punkten och framåt i partituret tills det når en annan ljudflagga.
Med ljudflaggor kan du:
Ljudflaggsknappar som visas i partituret kommer aldrig att synas vid export, utskrift, eller publicering av ditt partitur till MuseScore.com.
Ljudflaggor måste alltid ankras vid ett radtextelement. Om du vill dölja texten:
Att markera knappen för ljudflaggan och trycka Del kommer att ta bort den, och lämna kvar radtexten.
Att ta bort radtexten kommer också att ta bort den associerade ljudflaggan.
Ljudflaggsknapparna kommer att döljas. De kan fortfarande redigeras genom att klicka på den associerade radtexten för att visa dess ljudflaggsknapp.
De första alternativen i avsnitten Ändra ljud och/eller Speltekniker i popup-rutan för ljudflaggor är standardljuden. Om du vill snabbt återställa en ljudflagga till dessa ljud:
Du kanske vill kombinera fler än ett ljudalternativ för samtidig uppspelning. Om en ljudflagga har avsnittet Ändra ljud kan du göra följande:
Som standard påverkar ljudflaggor alla notrader för ett instrument, men detta kan ändras.
En del Muse Sounds-instrument saknar alternativ för ljudflaggor. Om vi inte har inkluderat alternativ för ljudflaggor ännu kommer du se detta i popup-rutan:
Den här sidan visar dig hur du använder capo-markeringar i MuseScore-versioner äldre än MuseScore 4.1. Se Använda capo för den nya metoden för att använda capo i MuseScore 4.1 och senare.
MuseScore låter dig transponera uppspelningen av en notrad utan att ändra notationen (skriven tonhöjd). Detta simulerar effekten av en capo på en gitarr (eller annat stränginstrument).
Använd en av följande:
Obs: Uppspelningsinställningar för capo kommer att gälla tills de åsidosätts av en efterföljande radtext med “Capo-inställningar” aktiverade.
Musik i “rak” takt framförs exakt som det står skrivet i partituret. Däremot tolkar musik i swing-takt raka åttondels- och sextondelsnoter som triolpar, med första noten i paret drygt dubbelt så lång som den andra. Detta ger rytmen dess karaktäristiska känsla—ofta associerad med till exempel jazz.
Swing-åttondelar:
Swing-sextondelar:
Istället för att notera swing-musik som den utförs är det accepterad konvention att skriva den i rak takt och istället ge de skriftliga anvisningarna “Swing“ och “Straight” där det behövs i partituret.
Swing-märkningar påverkar uppspelningen av partituret. Standardproportionerna för swing är 60 % (3:2), men du kan variera detta om du tycker att musiken behöver det.
Annars kan du dra och släppa Swing-texten från paletten till noten eller pausen ifråga.
Du kan, vid behov, lägga till även en visuell swing-märkning.
Observera att märkningarna ovanför är en form av systemtext, och därför verkställs uppspelningseffekten för alla stämmor i systemet. Om du vill att swing ska gälla på bara en notrad kan du använda Radtext istället; se nedanför.
I fliken Swing-inställningar, redigera “Swing” och “Swing-proprtioner” efter behov.
Obs: Swing-inställningar finns för både system- och notradstext.
Om du vill att swing ska gälla på endast en notrad i systemet, använd radtext istället:
This section needs to be organized / written by someone with an understanding of how to use MIDI input/output in MuseScore 4. If JACK is still supported, it could be discussed here too, or in a new page.
Virtual Studio Technology (VST) är ett mjukvarugränssnitt för ljudinsticksprogram, licensierat under Steinberg, som integrerar mjukvarusyntar och effektenheter för digitala ljudbehandlingsprogram. De flesta VST-insticksprogram är antingen instrument (VSTi) eller effekter (VSTfx); VSTi inkluderar mjukvarusimulering som emulerar välkända hårdvarusyntar och samplare.
I MuseScore 4 kommer kompatibla VST-instick som är installerade på en Windows- eller MacOS-dator automatiskt att vara tillgängliga i mixern, där du enkelt kan konfigurera uppspelningsinställningarna för alla instrument i ett partitur. Observera att Linux ännu inte stöds (men se Linux VST3).
Efter att du installerat nya VST:er på din dator kan du behöva starta om Musescore 4 för att göra dem synliga i mixern. Om detta inte fungerar kan du framtvinga en omsökning efter VST:er genom att ta bort tidigare cache-inställningar innan omstart. På Windows 10 finns den relevanta filen här:
C:\Users\ [your user] \AppData\Local\MuseScore\MuseScore4\known_audio_plugins.json
MuseScore 4 har direkt stöd för endast VST3-instick (inte VST1 eller VST2) på grund av licensrestriktioner. Om du använder VST2 eller VST2, se Hur du använder äldre, icke-VST3-insticksprogram i MuseScore 4.
Obs: Ljudinställningar i mixern sparas för partituret, men inte för själva programmet.
Alternativ till VST-instrument: